Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

Svar på borreliaprover varierade mellan laboratorier

Publicerad: 25 April 2015, 09:15

När skandinaviska laboratorier testade för borrelia-DNA fick de olika resultat. Men om något laboratorium hade ”facit” vet inte forskarna – ännu.


Ämnen i artikeln:

ECCMID

Den aktuella studien är gjord inom ramen för EU-projektet Scandtick, som inriktar sig på att minska problemet med fästingar och fästingburna sjukdomar, särskilt i området runt Öresund, Skagerrak och Kattegatt. Det är ett samarbete mellan svenska, norska och danska forskare.

– Målet med Scandtick är att förbättra diagnostiken och riskbedömningen, berättar Malin Lager, som är biomedicinsk analytiker och doktorand vid Linköpings universitet.

Till vardags finns hon i Jönköping och är på plats i Köpenhamn för att presentera de nya rönen vid en muntlig presentation.

Den aktuella studien fokuserar på PCR-diagnostik för att påvisa DNA från borreliabakterien. Vid misstanke om borrelia använder laboratorierna i första hand serologi och analyserar serum och cerebrospinalvätska för att få svar på om de innehåller antikroppar mot borrelia. Vid vissa frågeställningar kan PCR-diagnostik användas som komplement.

I den här studien utvanns arvsmassa (DNA och RNA) ur 96 fästingar från Sydnorges kust. Arvsmassan (i form av cDNA) skickades till fem laboratorier i Danmark, Norge och Sverige. Varje laboratorium ombads att analysera varje prov två gånger samt att skicka resultat och metodbeskrivning till laboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Alla laboratorierna skulle göra analysen enligt sitt eget protokoll, med samma utrustning och efter samma rutiner som laboratorierna följer i vanliga fall.

I 83 procent av fallen fick de fem laboratorierna samma resultat; 29 fästingar bar på borrelia och 51 gjorde inte det. Men där upphörde samstämmigheten.

– Vi har 16 prover där resultaten skiljer sig åt. Det kan till exempel ha varit fyra laboratorier som diagnostiserat ett prov som positivt, medan det femte laboratoriet inte har gjort det. Men det har inte varit samma laboratorium som har gett de här avvikande resultaten, utan det har skilt mycket mellan de olika protokollen, säger Malin Lager.

Ett laboratorium kom fram till att 40 fästingar bar på borrelia. Övriga fyra laboratorier fick mellan 32 och 36 positiva resultat. Men vilket laboratorium – om något – som fick ett helt korrekt svar är oklart.

– I dagsläget kan vi inte säga om protokollet som har detekterat 40 positiva resultat har en högre känslighet, eller om protokollet genererar mer ospecifika resultat, säger Malin Lager.

Frågan är bara hur och vad som egentligen orsakar de varierande svaren. Nu är planen att göra en ännu grundligare analys av arvsmassan för att se vilket analysprotokoll som ger flest säkra positiva resultat.

– Vi ska genom sekvensering av en borrelia-specifik region i arvsmassan säkerställa vilka prover som är sant positiva och vilka som inte är det.

Forskarna anser själva att det är ”uppenbart” att PCR-diagnostiken behöver standardiseras.

– Det är viktigt att patienten får en likvärdig bedömning och behandling oavsett om du befinner dig i Sverige, Danmark eller Norge och för det krävs metoder som är pålitliga och robusta och har hög känslighet säger Malin Lager.

Abstract:

Malin Lager med flera:”The need for standardization of molecular diagnostics in Lyme borreliosis? A Scandinavian interlaboratory comparison of molecular methods for detecting of Borrelia burgdorferi sensu lato”. Muntlig presentation på ECCMID i Köpenhamn 2015-04-27

Relaterat material

Stora världshändelser sätter prägel på kongressen

Köpenhamn nästa – nu bevakar vi ECCMID

Ämnen i artikeln:

ECCMID

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev