Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

Svenska forskare uppmärksammas

Publicerad: 23 september 2013, 11:29

Långtidseffekter av fetmakirurgi, effekterna av fysisk aktivitet på gener i fettväven och nya diabetesläkemedels effekt på vikt och blodtryck vid typ 2-diabetes.


Ämnen i artikeln:

EASD

Det är ett axplock av de svenska resultat som kommer att presenteras och diskuteras på EASD i veckan.

Leif Groop, professor i endokrinologi och chef för diabetescentrum vid Lunds universitet, är en av de forskare från Sverige som medverkar.

– Jag ska tala om genetik och hur den kan hjälpa till för att styra behandlingen. Det är dit vi är på väg – men vi är inte där än. Det är väl det jag kommer att säga, säger han.

En svensk som särskilt uppmärksammas är Anders Rosengren, som ingår i Leif Groops forskargrupp. Han är särskilt inbjuden som en av fyra talare under programpunkten Rising Star, då unga framgångsrika forskare på tisdagen föreläser om sina projekt. Anders Rosengren kommer att berätta om hur sjukdomsmekanismerna vid typ 2-diabetes kan studeras med hjälp av bland annat bioinformatik.

– Han är otroligt innovativ och jobbar framåt med nya behandlingsformer, säger Leif Groop om sin medarbetare.

Anders Rosengren själv har avböjt att låta sig intervjuas inför framträdandet.

Lars Sjöström, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, kommer att medverka vid ett seminarium om fetmakirurgi som flera bedömare lyfter som en programpunkt som ger en spännande uppdatering av vad som händer inom ett hett område. Sjöström presenterar nya resultat från 15-årsuppföljningen av SOS-studien, där patienter som har genomgått fetmakirurgi jämförs med en kontrollgrupp när det gäller risken för bland annat diabetes.

Bland posterpresentationerna finns många svenska bidrag. Risken för diabetes typ 1 bland andra generationens invandrare, effekten av låga testosteronhalter på risken för hjärtinfarkt bland män med typ 2-diabetes, kopplingen mellan depression, diabetes och hjärt-kärlsjukdom och effekten av motion på genernas aktivitet i fettväven, är några exempel.

Från industrins sida presenteras resultat från studier som visar på effekten av nya så kallade SGLT-2-hämmare, dapagliflozin, på blodtryck och kroppsvikt.

– Utöver det är det de nya insulinerna som diskuteras mycket. Personligen är jag också intresserad av nya outcomedata på inkretinerna, säger Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska institutet.

SARA RÖRBECKER

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev