Tid i målområde speglar långtidsblodsocker

– Våra resultat bekräftar att tid i målområdet kan användas som komplement till HbA1c, som mått på hur bra patientens blodsockerkontroll är, säger Elin Kjölhede, specialistläkare i diabetologi och doktorand vid Göteborgs universitet. 

Tillsammans med sina forskarkolleger har hon analyserat data från nästan 28 000 svenska patienter med typ 1-diabetes som via sina kontinuerliga glukosmonitorer hade data på det som på engelska kallas TIR, time in range, eller tid i målområde. 

Variabeln anger hur stor del av dygnet som patienten har sitt blodsocker i det eftersträvansvärda intervallet 4 till 10 mmol/L. I och med det allt större genomslaget för kontinuerliga glukosmätare i vården av typ 1-diabetes har måttet blivit allt mer använt för att visa hur mycket patientens blodsocker svänger över dygnet. 

– Variabeln är lättillgänglig och uppskattas av patienterna. Samtidigt är alla tidigare studier av risken för komplikationer kopplat till blodsockerkontrollen gjorda på HbA1c, som speglar hur medelvärdet av blodsockret varit de senaste åtta veckorna, säger Elin Kjölhede.

Läs också: Socioekonomiska skillnader vid barndiabetes ökar i Sverige

Tid i målområde infördes som parameter i det nationella diabetesregistret, NDR, år 2020. Och när forskarna nu jämförde sambandet mellan denna variabel och HbA1c såg de alltså en god överensstämmelse. Ju mindre tiden var i målområdet desto högre var HbA1c.

– Fyndet är knappast överraskande då man har sett liknande data i kliniska studier där man utvärderat kontinuerliga blodsockermätare. Men vår studie har ett värde att den visar hur det fungerar bland oselekterade patienter i svensk sjukvård, säger Elin Kjölhede. 

Hon tror att tid i målområdet kanske i slutändan ger en bättre bild av patienternas risk för långtidskomplikationer än HbA1c. 

– Men det vet vi först om 20 till 25 år, när vi kunnat följa patienterna tillräckligt länge. Vi kan än så länge inte ersätta HbA1c med tid i målområdet.

Målet är patienter ska ligga i målintervallet under minst 70 procent av dygnet och bara ligger under målintervallet under maximalt 4 procent av dygnet. Sett till dessa målsättningar har sjukvården en bit kvar att jobba, då snittet enligt NDR ligger på 58 procent i målområdet och på 5 procent under målintervallet, enligt Elin Kjölhede.

Läs all vår bevakning från EASD här

Hon presenterar studien fredagen den 23 september på den kongressen EASD i Stockholm. 

Läs abstract:

￭ Elin Kjölhede med flera. Association between HbA1c and time in range in adults with type 1 diabetes using sensor-based glucose monitoring: a Swedish National Diabetes Register population-based study.