Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kongresser

”Utvecklingen gör mig betänksam”

Publicerad: 3 september 2015, 12:09

Lars Wallentin, senior professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

Foto: Carl-Magnus Hake

ESC 2015. Större forskningssamarbeten mellan olika länder. Det är ett recept från professor Lars Wallentin på att bryta en möjlig trend av allt mindre banbrytande forskning inom kardiologiområdet.


Ämnen i artikeln:

ESC

I går onsdag avslutades ESC-kongressen i London. Mötet bjöd visserligen på många små nyheter, men inga riktiga kioskvältare. Just den relativa bristen på de senare har lyfts fram som en trend inom hjärtforskningen.

– Vi har träffats över 32 000 deltagare här på kongressen i en fantastisk miljö. Men det har inte varit några stora vetenskapliga nyheter som kommer att förändra sjukvården. Det gör mig betänksam över utvecklingen, säger Lars Wallentin, senior professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

En studie som kan tas som exempel i det här sammanhanget är Optidual, där Lars Wallentin själv var inbjuden som så kallad discussant när studien presenterades.

I undersökningen försökte franska forskare studera nyttan av att fortsätta behandla kranskärlspatienter med trombocythämmaren klopidogrel i totalt fyra år, i stället för bara ett år som är standard.

Men studien kom inte fram till någon statistisk säker effekt, trots en trend till bättre resultat bland dem som fått långvarig behandling.

– Ett problem var att finansieringen inte räckte, så man fick inte ihop det patientantal som behövdes, säger Lars Wallentin.

Han lyfter fram en annan faktor som spelade in, nämligen att det generellt sett gick bra för patienterna i båda grupper, sannolikt för att dagens patienter med kranskärlssjukdom har en mycket bra grundbehandling.

– Det var mindre än 1 procent hjärthändelser per år. Då blir det ännu svårare att se några skillnader och man kan också undra om de alls behöver någon extra behandling, säger Lars Wallentin.

Han efterlyser nu större fokus på färre men större studier där man har större chans att besvara viktiga frågor,

– Det är olyckligt att det presenteras så många små studier eller att man inte orkar hela vägen fram. Det är slöseri med resurser och det kan också vara oetiskt, säger Lars Wallentin.

Han ifrågasätter även kraven på att göra stora studier för att visa i hans ord ”ingenting”, som de randomiserade säkerhetsstudierna av nya diabetesläkemedel.

– De slukar resurser och kan förkväva andra idéer, säger Lars Wallentin.

Sverige har på senare tid fått stor uppmärksamhet för de stora randomiserade och registerbaserade studierna, som är billiga och snabba att genomföra och därtill har stor generaliserbarhet. Resultaten från den första studien av detta slag, Taste, om nyttan med trombaspiration vid hjärtinfarkt, presenterades på ESC-kongressen för två år sedan.

– I Optidual-studien tog man på 58 sjukhus i Frankrike in i genomsnitt en patient var varannan månad per sjukhus. Om de hade haft samma rekryteringstakt som vi hade i Taste skulle man fått in 15 000 patienter i studien, i stället för 1 400, säger Lars Wallentin.

Han vill nu att konceptet sprider sig utanför Sveriges gränser.

– Vi måste samarbeta mer i registerforskningen. Här finns ett bra gehör från utlänska kollegor, även om det i många länder inte finns samma IT-struktur som vi har i Sverige, säger han.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev