”Utvecklingen har tagit jättekliv”

Christina Åhrén är också ordförande i regionala Strama, nätverket för samarbete kring antibiotikaresistens. Det som hon har uppskattat allra mest är ett symposium om hur man ska nå följsamhet för riktlinjer kring antibiotika och en föreläsare från Malta.

– Han beskrev att riktlinjer har vi, men vi måste jobba med hur vi följer dem. Och det är inte bara kunskap, utan det handlar väldigt mycket om psykologi. Han pratade om att på landsnivå är det en kulturfråga och på individnivå handlar det om personlighet, säger Christina Åhrén.

Hon tycker att föreläsningen var en bekräftelse på det som hon och hennes kollegor själva har sett när de jobbar i primärvården.

– Naturligtvis måste vi uppdatera doktorerna på nya riktlinjer, men vi måste också skapa förutsättningar att följa dem, säger Christina Åhrén.

Hon pekar till exempel på logistiken på vårdcentralen, och om vilka patienter som hamnar hos läkaren. Christina Åhrén hoppas också på fler möjligheter att lindra symtom på annat sätt än att skriva ut antibiotika mot en infektion som snabbt läker ut ändå.

– Om man kan säga att du kan få den här symtomlindrande behandlingen, är det lättare än att bara säga att du inte behöver antibiotika. Det handlar om vårt behov av att få hjälpa. Och då behöver vi stötta doktorerna med alternativa lösningar.

Christina Åhrén ser flera trender när hon jämför årets kongress med tidigare. Det handlar till exempel om vad som presenteras kring resistens hos bakterier och svampar.

– Ser man bara några år tillbaka, rapporterades det om nya resistensproblem och om att det finns lite här och där. Och för något år sedan så var det ”hur mycket har vi?”. Det har man helt släppt. Nu handlar det mest om hur snabbt kan vi påvisa att patienter bär på de här bakterierna eller har en infektion och hur vi ska behandla dem.

Christina Åhrén tror att det är en stor förklaring till den snabba utvecklingen av diagnostiken, en annan trend med många presentationer på ECCMID.

– Bakteriologin har varit, tycker många, gammal och konventionell och vi odlar och det tar tid. Och nu ser vi ju att det börjar utvecklas genetiska metoder. Även om man inte ser allt, så har det gått så otroligt fort med de här sekvenseringsmetoderna. Från att ha stått ganska stilla, så har utvecklingen i diagnostik tagit jättekliv, säger Christina Åhrén, som ändå påpekar att odlingstekniken på många sätt är bra.

Hon är övertygad om att det är viktigt med en snabb och mycket träffsäker diagnostik. Marginalerna har krympt och det gäller att behandla rätt direkt. För problemen med resistens lär fortsätta, konstaterar hon. Och även om läget i Sverige fortfarande är förhållandevis gynnsamt, tror hon inte att vi kan räkna med att det förblir så.

– Det finns ju inget som talar för att vi kommer att vara skyddade. Vi har klarat att hantera MRSA, vi klarar att hantera VRE, men när det gäller de här multiresistenta gramnegativa, då kommer vi inte att vara skyddade, säger Christina Åhrén.