Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kongresser

”Välkomna resultat av immunterapi vid lungcancer”

Publicerad: 2 juni 2015, 07:25

Asco 2015. De nya resultaten kring immuncheckpointhämmaren nivolumab var kongressens största höjdpunkt inom lungcancer för onkologen Simon Ekman.


Ämnen i artikeln:

LungcancerSkivepitelcancerLäkemedelASCO

– Fördelen med immunterapin är att den är en generell behandling som kan vara aktuell för de flesta patienter. Responserna kan vara relativt långvariga och biverkningarna jämfört med cytostatika ofta mer fördelaktiga, säger Simon Ekman.

På kongressen presenterades resultat från två likartade fas 3-studier av nivolumab som andra linjens behandling vid lungcancer av skivepiteltyp respektive icke-skivepiteltyp. Bägge studierna visade att nivolumab ökade överlevnaden med i snitt 3 månader jämfört med cytostatikumet docetaxel.

– De här resultaten är välkomna, särskilt vid skivepitelcancer där behandlingsalternativen annars är väldigt få, säger Simon Ekman.

På kongressen fick studien på icke-skivepitelcancer större uppmärksamhet, då den undersökningen var lite färskare men också för att resultaten här skiljde sig åt beroende på om tumören uttryckte markören PD-L1 eller inte.

De patienter, runt en femtedel, som hade överuttryck av PD-L1 tjänade åtta månader i överlevnad, medan de som saknade uttryck inte hade överlevnadsvinst jämfört med docetaxel.

– Åtta månaders överlevnadsvinst är så klart mycket imponerande. Men det kommer nog bli aktuellt att även överväga behandling vid PD-L1-negativa tumörer, inte minst för att behandlingen ju är snällare än cytostatika, säger Simon Ekman.

Han konstaterar vidare att testet för PD-L1-status inte heller är helt tillförlitligt

– Så man kan inte vara helt säker på om patienten verkligen är PD-L1-negativ om man får det resultatet, säger Simon Ekman.

Nivolumab har fått klartecken för skivepitelcancer av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Ett liknande klartecken väntas senare vid icke-skivepitelcancer baserat på de aktuella resultaten.

– Det här kan bli en behandling för många patienter, men man måste väga in enskilda faktorer och önskemål hos varje patient. Sedan blir ju det en kostnadsfråga också, säger Simon Ekman och fortsätter:

– Förhoppningsvis kan vi i framtiden lära oss att bättre kombinera immunterapier med andra målriktade läkemedel. Det finns vissa data som tyder på att målriktad behandling kan ge ett inflammatoriskt svar vilket ökar chansen för immunterapin att ge effekt.

Utöver resultat för immunterapier framhåller han flera resultat för målriktade behandlingar, bland annat nya data för tredje generationens EGFR-blockerare vid EGFR-muterade tumörer.

En studie på läkemedelskandidaten AZD9291 visade till exempel att 70 procent av patienterna svarade på behandlingen i första linjen. Läkemedlet har tidigare testats på patienter som slutat svara på andra EGFR-blockerare men nu undersöks alltså hur bra substansen är som förstahandsbehandling. Direkt jämförande studier är på gång med standardbehandlingarna erlotinib och gefitinib.

I en studie på den liknande läkemedelskandidaten rociletinib var motsvarande siffra drygt 50 procent hos patienter som tidigare fått behandling EGFR-blockerare.

– Intressant med det rociletinib är att man där har utvecklat ett blodtest för att analysera en mutation i tumören som ligger bakom resistensutveckling, i stället för att ta tumörbiopsi, säger Simon Ekman.

Han lyfter även fram en tredje studie på EGFR-blockad, nämligen en undersökning där läkemedlet afatinib jämförts med den etablerade behandlingen erlotinib hos patienter med skivepitelcancer utan muterad EGF-receptor. Slutsatsen var att afatinib gav 1,1 månad ökad överlevnad och bättre livskvalitet.

– Det kan tyckas vara en inte så står överlevnadsvinst. Men i den här patientgruppen som redan har erhållit cytostatika och inte sällan är svårt sjuka är det ändå betydelsefullt, också eftersom det är skivepitelcancer där vi har haft svårt att hitta behandlingar, säger Simon Ekman.

När det gäller undergruppen av patienter med Alk-rearrangerade tumörer kom det resultat för läkemedelskandidaten alectinib, som prövas efter att patienter slutat svara på det etablerade läkemedlet crizotinib.

– Upp till 70 procent svarade på alectinib och detta gällde även hjärnmetaser, vilket är ovanligt. Responstiderna var långa med en progressionsfri överlevnad på nästan nio månader. Det är ganska imponerande i andra linjens behandling, säger Simon Ekman.

På tal om hjärnmetastaser vill han också puffa för en studie som undersökt nyttan av strålbehandling av hela hjärnan hos lungcancerpatienter.

– Det fanns ingen överlevnadsvinst av att stråla och inte heller någon vinst i livskvalitet eller någon minskad förbrukning av kortison. Studien ifrågasätter vår standardbehandling med helhjärnsstrålning och talar för att vi inte ska använda den här metoden, men den kan fortfarande vara aktuell för utvalda patienter, säger Simon Ekman.

Relaterat material

Immunterapi ökade överlevnaden vid spridd lungcancer

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev