300 miljoner kronor till klinisk behandlingsforskning

– Det här är en unik satsning. Den ska stödja projekt inom hälso- och sjukvården där man förväntar sig en klinisk tillämpning inom relativt kort tidsperiod. För den här typen av forskning har det tidigare varit svårt att hitta långsiktig finansiering, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, i ett pressmeddelande.

Totalt handlar det om 23 projekt inom skilda områden, som behandling av kirurgisk behandling av stomikomplikationer, stamcellsbehandling av benskörhet och ”personlig” behandling av högt blodtryck.

Det största anslaget – på 31,1 miljoner kronor – gick till Veronica Murray vid Karolinska institutet som leder en studie av läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel vid stroke.

Näst störst anslag – på 25,1 miljoner kronor – gick till Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet. Han ska utveckla nya behandlingar vid typ 1-diabetes.

Räknat på det lärosäte där den ansvarige forskaren verkar så fick Karolinska institutet mest pengar, med totalt 127,5 miljoner kronor. Tvåan Uppsala universitet fick 47,8 miljoner kronor.

Sammantaget var det 227 ansökningar som kom in. Vetenskapsrådet konstaterar att män beviljades anslag något oftare än kvinnor. Beviljandegraden hos män var 10,4 procent, jämfört med 9,6 procent hos kvinnor. Medelbidraget till kvinnor, 7,7 miljoner kronor, var dock högre än medelbidraget till män, 5,6 miljoner kronor.

Bidragen gäller över tre år.

Se hela Excel-listan på vilka projekt som beviljades bidrag (extern länk).