Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Äldre läkemedel får stöd i nya diabetesrekommendationer

Publicerad: 24 februari 2010, 11:00

Långverkande insuliner får stå tillbaka för äldre preparat. Det är ett av budskapen i Läkemedelsverkets råd om behandling av typ 2-diabetes, som publiceras i dag.


Aldrig tidigare har myndigheterna talat så samstämmigt.

Läkemedelsverket, SBU, Socialstyrelsen och TLV har alla arbetat intensivt med att ta fram dokument för hur diabetesvården ska skötas och de olika verken har samarbetat nära. Navet utgörs av de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen offentliggjorde i slutgiltig version förra månaden.

I dag, onsdagen den 23 februari, publicerar Läkemedelsverket sina rekommendationer för behandling vid typ 2-diabetes.

– Rekommendationerna följer till största delen de prioriteringar som gjordes i riktlinjerna, säger Christian Berne, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Han har tillsammans med Claes-Göran Östenson, professor vid Karolinska institutet i Solna, och Mats Eliasson, docent vid Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden, lett både framtagandet av riktlinjerna och de nya rekommendationerna.

De nya läkemedel som kallas inkretiner kan hjälpa patienter att behålla vikten och undvika hypoglykemi, att blodsockret sjunker för lågt. Trots det rekommenderas dessa preparat först när äldre substanser ger otillräcklig effekt eller inte kan användas på grund av biverkningar eller intolerans.

– De är dyrare och det kan fortfarande komma fram data om långtidsbiverkningar, så det finns anledning till försiktighet. Men att de här preparaten har kommit är positivt, det behövs alternativa och effektiva be­handlingar, säger Christian Berne.

Inte heller de långverkande insulin­analogerna rekommenderas annat än för patienter som får problem med nattliga hypoglykemier när de använder konventionellt insulin.

I ett par studier som kom förra sommaren sågs ett möjligt samband mellan det långverkande insulinet Lantus (insulin glargin) och bröstcancer. Lantuslarmet fick stort genomslag i media, men Läke­medels­verket anser att det i dag inte finns anledning till förändrad praxis vad gäller Lantus. Anledningen är att rapporterna om cancer inte har bekräftats.

Men eftersom Lantus tillhör de långverkande insulinanalogerna rekommenderas det ändå bara för patienter med särskilt behov.

– De långverkande insulinanalogerna har på kort tid tagit en stor del av marknaden trots att de inte har visat bättre effekt på blodsocker­kontrollen, säger Mats Eliasson.

Ett ständigt ämne för kontrovers är målvärden för blodsocker, blodtryck och blodfetter. Nu betonas att de inte ska ses som benhårda gränser.

Mats Eliasson påpekar att man måste skilja mellan att behandla 88-åringen på det särskilda boendet och den nyinsjuknade 55-åringen.

– För 88-åringen är det viktigast att bli skyddad mot stroke så att de sista åren inte levs i sviterna av ett slaganfall. Det gör man genom god kontroll av blodtryck. Man behöver däremot inte överdriva behandlingen för att nå ett visst blodsockervärde. För 55-åringen kan man däremot ha höga ambitioner för blodsockerkontroll och sikta på att nå nära normal nivå för långtidsblodsocker.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev