Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Alla får inte nya ms-läkemedel

Publicerad: 7 maj 2015, 05:30

På Skånes universitetssjukhus i Lund sätter man i första hand in betainterferon hos nyinsjuknade, enligt Petra Nilsson, neurolog.

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

För snart ett år sedan gjorde ms-behandlingarna Tecfidera och Aubagio på allvar sitt intåg i svensk sjukvård. Men synen på vilka som ska få tillgång till dem skiljer sig åt.


De två nya tablettbehandlingarna var efterlängtade när de fördes in i högkostnadsskyddet förra året.

Plötsligt fick patienter med skovvis förlöpande multipel skleros, ms, en möjlighet att slippa sprut­behandling, som kan vara förknippad med både obehag och jobbiga biverkningar.

Tecfidera klassades, precis som sprutbehandling med betainterferon, som första linjens behandling. När Aubagio fick subvention någon månad senare var det däremot som preparat att ta till när behandling med betainterferon inte fungerar.

Färska siffror från Svenska ms-registret visar också att det är betydligt fler patienter som får Tecfi­dera, jämfört med Aubagio.

Ett sätt att titta på förändrade förskrivnings­mönster är att se vilken behandling som i första hand sätts in hos nyinsjuknade patienter, som tidigare inte fått någon behandling.

Både Tecfidera och betainterferon ses alltså som förstahandsbehandling av TLV. Hur många ny­insjuk­nade får Tecfidera, som är betydligt dyrare, och hur många får betainterferon?

Jan Hillert, registerhållare på ms-registret, vill inte lämna ut några sådana siffror, på vare sig läns- eller riksnivå. Men Dagens Medicins rundringning till några universitetssjukhus visar att det finns skillnader i landet.

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg sätts i stort sett alla nyinsjuknade in på behandling med Tecfidera.

– Vi sätter extremt sällan in betainterferon eller Copaxone till nyinsjuknade patienter. De flesta patienter tycker att det är så stora fördelar med peroral behandling, säger Jan Lycke, professor och överläkare på neurologkliniken.

Även på Karolinska universitetssjukhuset i Solna/Huddinge använder man i stort sett enbart Tecfidera hos nyinsjuknade. Åtminstone hos personer upp till 40 år.

– Vår tolkning är att Tecfidera har bäst effekt vid hög inflammatorisk aktivitet, vilket det börjar bli väldigt tydligt att framför allt lite yngre patienter har. I och med att preparatet också är dyrare än sprutbehandlingarna har vi i första vändan i ganska stor utsträckning använt Tecfidera till företrädesvis yngre individer, säger Fredrik Piehl, professor och medicinskt ledningsansvarig för ms-vården.

– Hos patienter över 40 år försöker vi ställa högre krav på dokumenterat hög inflammatorisk aktivitet innan vi sätter in behandling med Tecfidera, fort­sätter han.

På Skånes universitetssjukhus i Lund är rekommendationen däremot att i första hand sätta in betainterferon.

– Av kostnads-, men också av säkerhetsskäl, ska vi sätta in betainterferon i första hand. Vi har ännu ingen långtidsuppföljning på de nya tablettbehandlingarna, säger Petra Nilsson, överläkare i neurologi.

– Om det finns särskilda skäl, om patienten till exempel tycker att det är väldigt jobbigt att sticka sig, eller redan har värk på grund av exempelvis fibromyalgi, sätter vi in Tecfidera, fortsätter hon.

På Norrlands universitetssjukhus i Umeå har man i princip valt bort både Tecfidera och beta­inter­feron.

Här använder man numera den monoklonala antikroppsbehandlingen Mabthera – som inte är ett registrerat ms-läkemedel – som första­hands­preparat.

– Vi har haft väldigt god erfarenhet av Mabthera och har inte sett någon anledning att gå ifrån det. Det är lättare att ta tabletter jämfört med att ta sprutor. Men det många upplever positivt med Mabthera är att man då bara kommer hit en gång i halvåret, och efter ett par år en gång om året, och får ett dropp, säger Anders Svenningsson, överläkare på neurologkliniken.

Jan Lycke, som leder det arbete med nationella riktlinjer för multipel skleros som just nu pågår:

– Ett av syftena med vårt nationella rikt­linje­arbete är ju att vi ska ha jämlik vård i Sverige. Då bör man ha någorlunda samma syn på förskrivning av nya läkemedel, så att det inte är så att man i vissa landsting har fördel av att kunna få tillgång till ett nytt preparat, medan man inte har det i andra.

Fredrik Piehl, som även är ordförande i Svenska ms-sällskapet, anser att skillnaderna speglar det faktum att flera nya behandlingar har blivit tillgängliga samtidigt som kunskapen och erfarenheten i klinisk praxis är begränsad.

– Det finns ett tolkningsutrymme för vilken plats i arsenalen olika läkemedel har, liksom hur man bedömer kostnader, säger han och fortsätter:

– Därför är det bra att Läkemedelsverkets kunskapsstöd, liksom Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer, är på gång. Det är också viktigt med noggrann uppföljning i våra register för att följa effekter över längre tid än randomiserade prövningar tillåter.

Relaterat material

Tummen upp för två nya orala ms-läkemedel

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev