Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Ångestladdad smärta vid kärlkramp

Publicerad: 13 juni 2002, 13:10

HUDDINGE. Den bröstsmärta som uppstår vid kärlkramp engagerar betydligt större delar av hjärnan än man hittills anat. Forskare vid hjärtkliniken på Huddinge universitetssjukhus har upptäckt att smärtan bland annat aktiverardet limbiska systemet, där en stor del av vårt känsloliv antas äga rum.


Ämnen i artikeln:

Kärlkramp

Det går att se på bild att smärtan vid kärlkramp, angina pectoris, aktiverar en mycket större del av hjärnan jämfört med vanlig smärta, till exempel då man slår tån i en tröskel.  - Framför allt aktiveras de subkortikala strukturerna som har med emotionella processer att göra. Det skulle kunna förklara de ångestsymtom man får vid hjärtinfarkt eller kraftig bröstsmärta, säger Björn Eriksson, specialistläkare vid hjärtkliniken på Huddinge universitetssjukhus och en av forskarna bakom de ännu opublicerade resultaten.  Hittills omfattar studien 15 friska försökspersoner, som studerats med positronemissionstomografi, PET, som registrerar aktiviteten i olika delar av hjärnan. Försöken har gjorts i samarbete med kollegor vid PET-centrum i Uppsala.  För att simulera kärlkrampssmärta fick försökspersonerna intravenöst adenosin. Det är en restmolekyl som bildas när kroppens celler förbränner energi. Vid kärlkramp ökar adenosinkoncentrationen tusenfalt, vilket bland annat ger upphov till smärtan i bröstet.  - Vi använder adenosin för att studera kärlkramp. Det ger exakt samma smärtsymtom som riktig kärlkramp, säger Björn Eriksson.  När forskarna studerade bilderna från PET-kameran såg de till sin förvåning att även hippocampus, en struktur som inte alls förknippas med smärta utan i stället med behandling av komplexa minnen, aktiveras när patienterna injiceras med adenosin.  - Det var väldigt överraskande. Men man vet att hippocampus har många förbindelser med limbiska systemet och även det smärtmodulerande systemet längre ned i hjärnstammen, säger Björn Eriksson.  Björn Eriksson och hans forskarkollegor tror att aktiviteten i hippocampus kan ha med kroppens egen smärtlindring att göra. De kopplar ihop upptäckten med en studie de gjorde förra året, som publicerades i tidskriften Neuroreport.  - I tidigare studier har vi visat att när adenosin injiceras kontinuerligt under en längre tid så kommer bröstsmärtan i intervall om 30 sekunder, följt av en smärtfri period på 40 sekunder. Med PET-kameran ser vi nu att aktiviteten i hippocampus överensstämmer med de smärtfria perioderna. Vår hypotes är därför att hippocampus har en överordnad roll vid smärtlindring av denna typ av smärta, säger Björn Eriksson.  För att ringa in de faktorer som påverkar bröstsmärtan undersöker forskarna hur ytterlighetsgrupper skiljer sig åt. Björn Eriksson och hans forskarkollegor studerar därför personer med så kallad tyst myokardischemi. Dessa patienter känner inte någon smärta trots att de vid EKG-mätningar visar sig ha syrebrist i hjärtat.  Den andra ytterligheten är patienter med syndrom X, som lider av ansträngningsutlöst bröstsmärta, trots att de inte har några kärlförträngningar.  Huddingeforskarna har sett att patienter med tyst myokardischemi tål betydligt mer adenosin än både friska personer och andra hjärtpatienter.  - Det krävs en betydligt högre dos för att de ska känna någon smärta. Och så har de ont kortare tid än de andra. Vi har inte studerat dessa patienter med PET-kamera än, men det ska bli en intressant fortsättning, säger Björn Eriksson.  Genom att skaffa kunskap om de nervmekanismer som ger upphov till bröstsmärta hoppas forskargruppen kunna närma sig frågan om huruvida smärtsymtomen vid hjärtsjukdomar skiljer sig åt mellan kvinnor och män - och i så fall varför.  - Man har alltid haft männen som likriktare för bröstsmärta. Men mycket tyder på att när kvinnor har kärlkramp så sitter smärtan inte lika  distinkt lokaliserad i bröstet, säger Björn Eriksson.  Han tror att det kan leda till att kvinnors symtom feltolkas och att de inte får lika intensiv behandling som män.  - Kvinnor får till exempel inte lika effektiva läkemedel. Men om vi får mer kunskap om hur smärtan skiljer sig åt mellan könen kanske vi kan behandla kvinnor mer uppmärksamt, säger Björn Eriksson.

Ämnen i artikeln:

Kärlkramp

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev