Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Fler barn får sömnmedel – femdubblad förskrivning på tio år

Publicerad: 4 oktober 2022, 06:18

Så många som 25 procent av barn och unga uppskattas lida av sömnproblem någon gång under uppväxten. Samtidigt ökar användningen av sömnrelaterade läkemedel bland unga.

Foto: Hasse Holmberg

Under de senaste tio åren har förskrivningen av sömnmedel och lugnande medel till unga femdubblats, visar siffror från Socialstyrelsen.

Ämnen i artikeln:

SömnstörningarToppnyheter

T


– Det skrivs ut för lätt, i alldeles för långa perioder, säger överläkaren och forskaren Kristina Tedroff.

Sömnstörningar hos barn och ungdomar är vanligt. Så många som 25 procent av barn och unga uppskattas lida av sömnproblem någon gång under uppväxten. Samtidigt ökar användningen av sömnrelaterade läkemedel bland unga.

2011 skrevs sömnmedel och lugnande medel ut till 16 102 unga i åldern 0–19 år. 2021 var samma siffra 83 768. Alltså ungefär fem gånger så många jämfört med tio år tidigare.

Melatonin är ett sömnhormon som finns naturligt i kroppen. Det är det vanligaste läkemedlet som ges till barn och ungdomar som lider av sömnsvårigheter.

– Jag vill inte skälla ut vården och säga att enskilda beslut är fel. Men barn och ungdomar är i en tid av livet där man inte borde ha sådana här sömnproblem, säger Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi och sömnforskare vid Uppsala universitet.

Det kan finnas en rad orsaker till att unga har problem med sömnen. Det kan handla om alltifrån stress och psykisk ohälsa, till förändringar i hjärnan under puberteten, stillasittande eller skärmanvändning.

– Det finns många krav på enstaka tonåringar i dag, efter ett tag går det inte. Sömnbrist kan vara ett problem vid bakomliggande psykisk ohälsa, men det kan även bidra till ökad psykisk ohälsa. Det blir en ond cirkel, säger Christian Benedict.

Samtidigt har även förskrivningen av sömnmedel för vuxna ökat, en ökning som inte bara syns i Sverige.

– Vi har sett en ökning av sömnläkemedel totalt. Men framförallt har vi sett en explosionsartad ökning av melatonin i stora delar av västvärlden, säger Kristina Tedroff, docent vid Karolinska institutet, specialist i barnneurologi och överläkare inom BUP Region Stockholm.

Att ge sömnmedel och lugnande medel ska aldrig vara ett förstahandsalternativ i behandlingen av barn och unga. I stället ska man först få hjälp med råd, sömnhygien och psykologisk behandling. Om inte det räcker kan en kortvarig behandling av melatonin övervägas, enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

Samtidigt finns det få studier på i övrigt friska barns användande av melatonin, och långtidseffekterna är inte kända.

Läs också: Ännu en melatonintablett får begränsad subvention 

Kristina Tedroff tycker att melatonin skrivs ut alltför lättvindigt till barn. Hon har i sin forskning kunnat se att till och med barn i förskoleåldern använder melatonin länge, i många fall i flera år.

– Det skrivs ut för lätt, i alldeles för långa perioder. Det handlar om långa, sammanhängande perioder av preparat som inte är utprovade för barn och där vi inte vet något om långtidseffekterna, säger hon.

En grupp som ofta får melatonin för att få bukt med sina sömnproblem är barn som lider av adhd eller autism eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos.

Jan Hedner är professor och överläkare i sömnmedicinska sjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han vill lyfta fram att läkemedlet trots allt kan hjälpa många unga i deras vardag. Han ger exempel på en ung kille med adhd-diagnos som han träffat samma dag och som lidit av svåra insomningsproblem.

– Han gick och lade sig ungefär vid tolv på natten, lyckades somna först vid 03 och hade en väckarklocka som ringde vid halv sju. Då har man ett stort problem med sen dygnsfas. Detta kan vara ett typiskt fall där man måste göra något. Då provar man inte sällan melatonin. Där är vår praktiska erfarenhet att melatonin kan fungera bra, säger Jan Hedner.

Sömnforskarna Christian Benedict och Kristina Tedroff lyfter fram vikten av att jobba ännu mer med sömnhygien för barn och unga.

– I alla rekommendationer så anger man att förstahandsbehandlingen är sömnhygienråd. De är mycket mer detaljerade än vad många förstår. Det är inte bara att det ska vara tyst, mörkt och svalt. Det handlar om en massa komponenter, säger Kristina Tedroff.

Läs också: ”Vad kommer vi tycka är märkligt av det vi gör i dag?” 

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev