Fynd om komorbiditet gav insikter

– Överlag har det varit en mycket bra kongress. Det finns inget annat ställe där man träffar så många forskare och kliniker inom luftvägsområdet, säger Christer Janson, verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inom astmaområdet anser han att det fanns det flera nyheter att lyfta:

￭ Nya resultat kring biologiska läkemedel för patienter med svår astma.

– Vi har sett fas 3-resultat för bland annat interleukin 5-antikroppen reslizumab som man testat på patienter med höga nivåer av eosinofila vita blodkroppar och då visat på en minskning av försämringsepisoder i ungefär samma storleksordning, säger Christer Janson och fortsätter:

– Det kom även fas 3-data för den nya antikroppen dupilumumab som blockerar interleukin 4 och 13. Det intressanta här var effekten var minskat antal försämringsepisoder i både de med och utan förhöjt antal eosinofiler.

Christer Janson konstaterar att en rad produkter är på väg inom det här området. I förra veckan blev det exempel klartecken för interleukin 5-hämmaren mepolizumab vid svår eosinofil astma.

– Nästa år tror jag att de kan komma börja användas i klinisk rutin och då hjälpa en liten men utsatt grupp med svår astma.

￭ Nya resultat kring biomarkörer.

– I en amerikansk studie hade man tittat på antalet eosinofiler i blodet när patienterna fick sin astmadiagnos. Man såg att astmasjukvården, sett till läkemedel och sjukhusbesök, sedan blev mycket mer kostsam för de som hade höga nivåer. Det pekar på att vi kanske tidigt måste ta hand om denna grupp mer intensivt än i dag för att förebygga deras försämringsepisoder, säger Christer Janson.

￭ Nya resultat kring samsjuklighet.

– I forskningskonsortiet U-Biopred, där man tittat på patienter med svår astma, såg man att patienter med upprepade försämringsepisoder hade en hög förekomst av andra sjukdomar som bihålebesvär, näspolyper och reflux. Reflux är en välkänd riskfaktor för astma medan inandningsluften kan bli torrare och mer irriterande om man inte kan andas via näsan. Däremot hittade man inga tecken på ökad inflammation mellan de med eller utan täta försämringsepisoder i just den här analysen, säger Christer Janson och fortsätter:

– I en studie som vi själva presenterade såg vi också att patienter med astma och som samtidigt hade sömnapné hade mer störd sömn, sämre syresättning nattetid och mer inflammation än de personer som bara hade en av sjukdomarna. Orsaken kvar att den minskade syresättningen driver på inflammationen vid astma.

Sammantaget pekar resultat på att man i astmavården också måste se till de andra sjukdomarna mer än vad man kanske gjort tidigare, enligt Christer Janson.

– Det här med samsjuklighet är någonting man främst uppmärksammat vid kol, men är alltså något som kan bli mer aktuellt att titta på även vid astma, säger han.

￭ Resultat av behandling av mögelallergi.

– Allergi mot mögelsvampen aspergillus är en komplicerande faktor vid astma som kan leda till skador på luftrören. Vi har ibland tidigare behandlat de här patienterna med IgE-antikroppen omalizumab. Och nu visade man också i en stor studie att det hade en effekt, säger Christer Janson.

￭ Betydelsen av tarmfloran.

– I en stor studie hade man undersökt avföringen små barn och undersökt vilka som utvecklat astma som treåringar. Man såg här att de fanns skillnader i bakteriefloran mellan de barn som fick och inte fick astma. Det här är ytterligare belägg för att tarmfloran har betydelse för utmognaden av immunförsvaret, säger Christer Janson.