Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Inopererad defibrillator minskade dödlighet för hjärtpatienter

Publicerad: 25 mars 2002, 14:37

ACC 2002: Implanterade defibrillatorer ger en markant bättre överlevnad för hjärtsjuka med nedsatt vänsterkammarfunktion. Resultat från en ny amerikansk studie ger hopp för en svårbehandlad patientgrupp, men riskerar samtidigt att bli ett hot mot kardiologklinikernas budgetramar.


Vissa patienter som haft en hjärtinfarkt får en skada på hjärtats vänsterkammare, så att förmågan att pumpa ut blod i kretsloppet reduceras kraftigt. Dessa patienter har en hög risk att drabbas av plötslig hjärtdöd, ofta till följd av en akut rytmrubbning.  Trots läkemedelsbehandling med ACE-hämmare, betablockerare och digitalis är prognosen dålig när vänsterkammarfunktionen blir ordentligt nedsatt. Därför startade den amerikanska studien Madit 2. Sedan 1997 har den randomiserat patienter till att utöver all läkemedelsbehandling också få en defibrillator inopererad. Defibrillatorn upptäcker oregelbundenheter i hjärtrytmen och ger hjärtat en elektrisk stöt, så att det går tillbaka i normal rytm.  Minskade mortaliteten kraftigt  I november 2001 fick studien avbrytas. Den bättre överlevnaden hos dem som fått en defibrillator var så påtaglig att det inte längre var etiskt att randomisera patienter till att inte få en sådan.  Studien, som presenterades under förra veckans hjärtläkarkongress i Atlanta, USA, inkluderade 1232 patienter. Av dessa fick 742 en defibrillator, 490 endast läkemedel. Det rör sig om patienter som haft minst en hjärtinfarkt tidigare.  Patienterna hade därutöver en så nedsatt funktion att vänsterkammaren bara förmådde att tömma sig till 30 procent vid varje sammandragning, jämfört med normala 50 procent.  När studien avbröts hade patienterna följts under i genomsnitt 20 månader. Mortaliteten i den grupp som hade defibrillator var 14,2 procent, mot 19,8 procent i den grupp som bara fått läkemedel.  - Ingen annan enskild behandling har reducerat mortaliteten lika mycket sedan betablockerarna introducerades på 1970-talet, sade professor Arthur Moss från kardiologkliniken vid Universitetssjukhuset i Rochester, New York, som presenterade studien.  Får konsekvenser för svensk vård  Svenska hjärtläkare på plats i Atlanta anser att Madit 2-studien kommer att få betydande konsekvenser för den svenska hjärtsjukvården.  - Det kommer att bli en ökning av implanterade defibrillatorer, även om behandlingen är dyr. Men Sverige har hittills haft relativt få sådana behandlingar, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Han uppskattar att omkring 10 procent av alla hjärtinfarktpatienter i Sverige har en så nedsatt vänsterkammarfunktion som patienterna i Madit 2-studien. Varje inplantat kostar i dag cirka 250000 kronor. Enligt studiens resultat behöver 16 patienter behandlas i åtminstone 20 månader för att ett liv ska räddas, Det ger en kostnad på 4 miljoner kronor per vunnet liv.  - Det är en hög kostnad. Därför skulle jag vilja veta mer om hur dessa patienter kan riskstratifieras ytterligare. Då kan vi få störst nytta av denna dyra behandling, säger Lars Wallentin.  Tror att budgetramarna sprängs  Frågan om hur svenska kliniker ska ta till sig de nya resultaten kommer att diskuteras redan på det kardiovaskulära vårmötet i maj i Malmö. Där ska professor Lars Rydén från Karolinska sjukhuset i Solna leda ett symposium som bland annat ska diskutera Madit 2.  - Det krävs mycket noggranna överväganden. Studien har visat mycket övertygande resultat, men om vi bara skulle rulla ut denna behandling i Sverige, skulle budgetramarna på de flesta kliniker sprängas, säger Lars Rydén i en kommentar.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev