Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Intensivvården hårt drabbad av gramnegativa bakterier

Publicerad: 28 november 2003, 10:13

RIKSSTÄMMAN 2003: Antibiotikaresistenta gramnegativa bakterier har ökat på de svenska sjukhusens intensivvårdsavdelningar. Forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping är oroade eftersom behandlingsalternativen börjar tryta.


Oron för resistensutveckling har tidigare varit störst när det gäller grampositiva bakterier, som stafylokocker och enterkocker. Men nu visar en studie att antibiotikaresistens även ökar bland gramnegativa bakterier.  - Vi har inte sett den här typen av resistensutveckling bland gramnegativa bakterier på svenska intensivvårdsavdelningar tidigare och därför blev vi överraskade av detta resultat, säger Lennart E Nilsson, professor vid avdelningen för klinisk mikrobiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.  Han har tillsammans med Håkan Hanberger, överläkare vid infektionskliniken på samma sjukhus, följt utvecklingen vid intensivvårdsavdelningar de senaste tio åren.  - Det som är extra oroande är att vi inte säkert vet vad som orsakar resistensutvecklingen, och att det i framtiden riskerar att bli ont om behandlingsalternativ, fortsätter Lennart E Nilsson.  E. coli var vanligaste fyndet   Studien är en del i en global övervakning av resistensläget hos gramnegativa bakterier inom intensivvården, Nosocomial Surveillence and Resistance Studies, NPRS.  Forskarna har vid tre tillfällen, 1994-1995, 1997 och 2002, analyserat bakteriernas känslighet för nio antibiotika genom bestämning av den lägsta koncentrationen av antibiotika som hämmar bakteriernas tillväxt.  Odlingar togs från patienter vid intensivvårdsavdelningar på åtta sjukhus. Prover togs från luftvägar, urinvägar, buk, blod, samt hud och mjukdelar. De vanligast förekommande gramnegativa bakterierna i dessa odlingar var E. coli, Klebsiella, Pseudomonas aeruginosa samt flera arter av enterobakter.  Alternera mellan olika preparat  Mellan de två första provtagningarna sågs ingen ökning i antibiotikaresistens. Däremot hade förekomsten av antibiotikaresistens ökat hos flera bakteriearter när proverna togs 2002. De resistenta bakterierna var spridda på de flesta sjukhusen.  Lennart E Nilsson efterlyser ytterligare forskningsinsatser för att lösa bristen på antibiotika för behandling av infektioner orsakade av resistenta gramnegativa bakterier.  - Eftersom den mesta energin har lagts på att hitta nya behandlingsalternativ mot infektioner orsakade av resistenta grampositiva bakterier, som MRSA, har läkemedelsföretagen väldigt få nya preparat mot gramnegativa bakterier i pipeline, säger han.  Han anser att det behövs krafttag för att hålla situationen i schack.  - Det är viktigt att fortlöpande följa bakteriernas känslighet mot antibiotika för att tidigt upptäcka resistens. Vi måste också använda antibiotika som bakterierna saknar resistensmekanismer mot, och helst alternera mellan dem. Glädjande nog är aminoglykosiden gentamicin fortfarande ett bra alternativ mot de vanligaste gramnegativa bakterierna, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev