Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Interferon-alfa lockar immunförsvaret att ständigt hålla igång

Publicerad: 24 januari 2007, 12:48

En överproduktion av interferon-alfa kan förklara den kroniska aktiveringen av immunförsvaret vid olika reumatiska sjukdomar. Det anser forskare vid Uppsala universitet.


Vid virusinfektioner producerar kroppens vita blodkroppar interferon-alfa,  IFN  -alfa, vilket bland annat motverkar förökningen av virus i infekterade celler och dessutom aktiverar andra delar av immunförsvaret som kan ta död på dessa celler.

Interferon-alfa används även som behandling för att hämma cancertillväxt vid vissa tumörsjukdomar. Det har dock visat sig att många patienter som får behandlingen drabbas av biverkningar med symtom som liknar dem vid reumatiska sjukdomar. Dessutom är det känt att många patienter med reumatiska sjukdomar ofta har en kronisk överproduktion av  IFN  -alfa.

– Det grundläggande problemet för patienter med reumatiska sjukdomar är att de ständigt har antikroppar som får blodets vita blodkroppar att producera  IFN  -alfa. Vi tror att detta sedan leder till att olika organ i kroppen angrips av immunförsvaret, exempelvis leder, eller spottkörtlar som vid Sjögrens syndrom, säger Tanja Lövgren.

Hon är molekylärbiolog vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och har nyligen försvarat en avhandling i ämnet.

En orsak till överproduktionen av  IFN  -alfa hos reumatiker är att de ofta har en bristande funktion när det gäller att ta hand om celler som dör. Det gör att proteiner,  DNA  och  RNA  släpps ut och kan bindas av antikroppar.

Vanliga infektioner i början

Ursprunget till dessa antikroppar antas vara vanliga bakterie- eller virusinfektioner, där de antikroppar som bildats i vissa fall binder till proteinerna från de döda cellerna och inte bara till infektionsämnet.

I sina studier har Tanja Lövgren visat att antikroppar bundna till  DNA  eller proteiner som i sin tur binder  RNA,  känns igen på liknande sätt som ett virus, och därför ger upphov till produktion av  IFN  -alfa. Interferonet finns bland annat i ökade halter i spottkörtlar vid Sjögrens syndrom, som leder till torrhet i ögon och mun. Interferonet har även visat sig vara verksamt vid den inflammatoriska bindvävssjukdomen  SLE  , som kan ge upphov till inflammation i kroppens alla organ.

Det är oklart varför olika organ drabbas vid olika reumatiska sjukdomar. En teori är att eftersom  DNA  från döda celler inte bryts ner så lätt kan de sjukdomar där antikroppar som binder  DNA  är vanliga, till exempel  SLE  , ge mera vitt spridda symtom i kroppen.  RNA  däremot är väldigt instabilt och de sjukdomar där endast antikroppar mot  RNA  eller  RNA  -bundna proteiner förekommer skulle enligt denna teori därför förbli mera lokaliserade till det organ där inflammationen börjar, exempelvis spottkörtlar vid Sjögrens syndrom.

Bilden ovan visar en spottkörtel från en patient med Sjögrens syndrom där de bruna fläckarna utgör interferonproducerande celler.

– Det jag tycker är mest intressant med detta är att kroppsegna substanser på egen hand kan ge en så stark aktivering av immunförsvaret. Kunskaperna ger oss nya möjligheter att utveckla läkemedel för att stoppa denna process, säger Tanja Lövgren.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev