Läkemedel
Konstgjord pankreas var bra under flera dagar
Publicerad: 16 juni 2014, 01:00
Patienter med typ 1-diabetes fick bättre blodglukosvärden om de använde en ny typ av självstyrande insulinpump, jämfört med en insulinpump och en kontinuerlig glukosmätare, enlig en ny studie i New England Journal of Medicine.
Ämnen i artikeln:
LäkemedelResultaten är därmed de första som visar att ett helautomatiserat system för tillförsel av pankreashormoner kan göra nytta när det används under flera dagar i sträck och under öppenvårdsbetingelser.
– Det här är absolut en spännande studie. Man har åstadkommit en nästan normaliserad blodsockerkontroll med liten risk för lågt blodsocker, säger Jan Bolinder, professor och överläkare vid endokrinologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Han fortsätter:
– Tidigare har man utvärderat sådana här system främst för att kontrollera blodsocker på natten. Det är en betydligt större utmaning att styra blodsockret under dagen, på grund av måltider och fysisk aktivitet. Men enligt den här studien är man en god bit på vägen att lyckas med det.
Vitsen med en så kallad ”konstgjord bukspottkörtel” är att patienten själv slipper att löpande styra doseringen av insulin, vilket är fallet med de mest avancerade insulinpumparna med integrerade glukossensorer som finns på marknaden i dag.
Det nya systemet som testats i studien reagerar själv på glukosnivåerna och anpassar dosen av insulin och i detta fall även av det glukoshöjande hormonet glukagon.
– Att man även inkluderat glukagon i pumpsystemet bidrar till en mer fysiologisk styrning av blodsockret. Vanligen upphör den egna insöndringen av glukagon från bukspottkörteln i samband med lågt blodsocker hos personer med typ 1-diabetes, säger Jan Bolinder.
I studien, som utfördes av forskare vid Harvard Medical School i Boston, USA, ingick 20 vuxna och 32 ungdomar med typ 1-diabetes. I två femdagarsperioder fick deltagarna i slumpvis ordning använda det nya systemet eller ett mer konventionellt insulinpumpsystem.
Forskarnas slutsats är att den konstgjorda bukspottkörteln gav bättre blodglukosvärden, jämfört med det konventionella pumpsystemet, som ibland kunde inkludera en sensor för kontinuerlig glukosmätning . De genomsnittliga nivåerna var 7,4 respektive 8,8 mmol/dL för de vuxna samt 7,7 respektive 8.7 mmol/dL för ungdomarna.
Det nya systemet resulterade också i att de vuxna patienterna exponerades för låga blodglukosnivåer under mindre total tid än när kontrollsystemet användes. Det fanns en motsvarande skillnad även för ungdomarna men denna var inte statistiskt signifikant.
Jan Bolinder tror att det kan finnas konstgjorda bukspottkörtlar på marknaden inom tre till fem år, och då först och främst användas hos patienter med mycket svängande blodsockervärden.
– Teknikutvecklingen går snabbt inom detta område. Samtidigt behöver konceptet testas i större och längre studier där deltagarna släpps mer fria i vardagen än vad som varit fallet hittills, säger han.
Studien presenteras tidigare i veckan på den amerikanska diabeteskogressen ADA i San Fransisco.
Läs abstract till studien: