tisdag26 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Konstgjord pankreas var bra under flera dagar

Publicerad: 16 juni 2014, 01:00

Patienter med typ 1-diabetes fick bättre blodglukosvärden om de använde en ny typ av självstyrande insulinpump, jämfört med en insulinpump och en kontinuerlig glukosmätare, enlig en ny studie i New England Journal of Medicine.

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Carl-Magnus Hake

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se


Resultaten är därmed de första som visar att ett helautomatiserat  system för tillförsel av pankreashormoner kan göra nytta när det används  under flera dagar i sträck och under öppenvårdsbetingelser.

– Det här är absolut en spännande studie. Man har åstadkommit en  nästan normaliserad blodsockerkontroll med liten risk för lågt  blodsocker, säger Jan Bolinder, professor och överläkare vid  endokrinologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i   Huddinge.

Han fortsätter:

– Tidigare har man utvärderat sådana här system främst för att  kontrollera blodsocker på natten. Det är en betydligt större utmaning  att styra blodsockret under dagen, på grund av måltider och fysisk  aktivitet. Men enligt den  här studien är man en god bit på vägen att  lyckas med det.

Vitsen med en så kallad ”konstgjord bukspottkörtel” är att patienten  själv slipper att löpande styra doseringen av insulin, vilket är fallet  med de mest avancerade insulinpumparna med integrerade glukossensorer  som finns på marknaden i dag.

Det nya systemet som testats i studien reagerar själv på  glukosnivåerna och anpassar dosen av insulin och i detta fall även av  det glukoshöjande hormonet glukagon.

– Att man även inkluderat glukagon i pumpsystemet bidrar till en mer  fysiologisk styrning av blodsockret. Vanligen upphör den egna  insöndringen av glukagon från bukspottkörteln i samband med lågt  blodsocker hos personer med typ 1-diabetes, säger Jan Bolinder.

I studien, som utfördes av forskare vid Harvard Medical School i  Boston, USA, ingick 20 vuxna och 32 ungdomar med typ 1-diabetes. I två  femdagarsperioder fick deltagarna i slumpvis ordning använda det nya  systemet eller ett mer konventionellt insulinpumpsystem.

Forskarnas slutsats är att den konstgjorda bukspottkörteln gav bättre  blodglukosvärden, jämfört med det konventionella pumpsystemet, som  ibland kunde inkludera en sensor för kontinuerlig glukosmätning . De  genomsnittliga nivåerna var 7,4 respektive 8,8 mmol/dL för de vuxna samt  7,7 respektive 8.7 mmol/dL för ungdomarna.

Det nya systemet resulterade också i att de vuxna patienterna  exponerades för låga blodglukosnivåer under mindre total tid än när  kontrollsystemet användes. Det fanns en motsvarande skillnad även för  ungdomarna men denna var inte statistiskt signifikant.

Jan Bolinder tror att det kan finnas konstgjorda bukspottkörtlar på  marknaden inom tre till fem år, och då först och främst användas hos  patienter med mycket svängande blodsockervärden.

– Teknikutvecklingen går snabbt inom detta område. Samtidigt behöver  konceptet testas i större och längre studier där deltagarna släpps mer  fria i vardagen än vad som varit fallet hittills, säger han.

Studien presenteras tidigare i veckan på den amerikanska diabeteskogressen ADA i San Fransisco.

Läs abstract till studien:

Steven Russel och Firas El-Khatib med flera. Outpatient Glycemic Control with a Bionic Pancreas in Typ 1 Diabetes. New England Journal of Medicine, publicerad online den 15 juni 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1314474

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev