Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Långvarigt bruk av opioider oroar forskare

Publicerad: 3 februari 2021, 08:43

Mer än tio procent av dem som intensivvårdats i Sverige mellan åren 2010 och 2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning. Arkivbild.

Foto: Läkemedelsverket

Mer än tio procent av dem som intensivvårdats i Sverige 2010–2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning.


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutetBeroende

En oroande utveckling då preparaten är starkt beroendeframkallande, anser forskare.

Opioider såsom morfin och fentanyl är vanliga läkemedel som används för nedsövning och smärtbehandling i intensivvården.

– Är man så sjuk så behöver man få opioider för sina smärtor. Det är inget konstigt med det, men när vi följer de här patienterna i upp till två år efter att de blev inlagda på intensivvårdsavdelningen så ser vi att det är en förvånande stor andel som fortfarande använder opioider, säger Anders Oldner, professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet.

Kroniskt missbruk

Det saknas bevis för att opioider mot smärta skulle vara en bra långsiktig lösning då bland annat risken för kroniskt missbruk är hög. Det har inte minst blivit tydligt i USA där den kraftigt ökade förskrivningen av opioider de senaste åren kostat många liv. I genomsnitt dör 130 amerikaner per dag av en opioidöverdos.

– Det finns tecken på att opioider på recept har ökat i delar av Europa och därför är det viktigt att ta reda på i vilken utsträckning opioidförskrivningar under och efter intensivvård eventuellt kan bidra till långvarigt bruk, säger Erik von Oelreich, doktorand vid samma institution och en av författarna till den nationella studie som nu publiceras i tidskriften Critical Care Medicine.

Kvinnor mer drabbade

Studien är gjord under perioden 2010–2018 och forskarna fann att nästan 11 procent, 22 138 av 204 402 personer, fortsatte att få opioider på recept i minst sex månader och upp till två år efter att de vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige.

– Vi har tittat på riskfaktorerna för att hamna i ett långvarigt opioidbruk och funnit att tidigare opioidanvändning innan man blev inlagd på intensiven var den största riskfaktorn. Kvinnligt kön, hög ålder, andra sjukdomar samt en längre vårdtid är andra riskfaktorer, säger Anders Oldner.

Ökad dödlighet

Enligt studien hade personer med långvarigt bruk 70 procent högre risk att dö inom sex till 18 månader efter intensivvård. Risken var ungefär densamma för personer som inte använt opioider tidigare.

– Det behöver inte vara överdoser, men opioider kan leda till en mängd olika effekter i kroppen som i sin tur kan ge ökad dödlighet. Anledningen till att folk tar de här preparaten är naturligtvis att de har en smärtstillande och lugnande effekt och att man kortsiktigt mår bra av dem, men inom smärtforskningen anser man att två till tre månader är normal behandlingstid, sedan ska man sluta med dem, säger Anders Oldner.

TT: Kan man befara en ännu större ökning av opioidförskrivningar med tanke på den stora andelen patienter som intensivvårdats för covid-19?

Den här studien är gjord innan pandemin så det vågar vi inte uttala oss om, men vår förhoppning är en ökad uppmärksamhet kring kvarstående opioidbruk och att man ser över förskrivningsrutinerna i allmänhet.

Kristina Erkenborn/TT

Alla opioider är narkotikaklassade

Opioider är ett samlingsnamn för läkemedel och droger med morfinliknande verkan. De fyller en stor roll inom sjukvården eftersom de har en lugnande, smärtstillande och i viss mån muskelavslappnande effekt.

 

Alla opioider är narkotikaklassade och beroendeframkallande och användningen kan leda både till missbruk och beroende.

Långvarigt opioidbruk kan medföra negativa hälsoeffekter som andningssvårigheter, förstoppning, hjärtinfarkt, stroke, blodproppar och ett stört immunsvar.

 

Opioderna kan delas in i tre undergrupper:

Naturliga opioider: morfin, kodein, oxikodon, heroin och opium. Semisyntetiska opioider: buprenorfin, hydromorfon och oxikodon. Helsyntetiska opioider: metadon, tramadol, fentanyl, ketobemidon och petidin.

 

Källa Läkemedelsverket, NE

 

TT

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev