Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Liten effekt av folsyrarekommendation

Publicerad: 25 november 2015, 11:39

Trots rekommendationen att gravida ska äta tillskott av folsyra har förekomsten av ryggmärgsbråck inte minskat i Europa under de senaste 20 åren, enligt en ny studie. Forskarna tycker att man bör överväga folsyraberikning av mat, men det är svenska professor Göran Annerén tveksam till.


I dag rekommenderas i Sverige, och i många andra europeiska länder, att den som planerar att bli gravid eller redan är gravid ska äta ett dagligt tillskott av 400 mikrogram folsyra fram till den tolfte graviditetsveckan. Men rekommendationerna verkar inte ha haft någon effekt på förekomsten av barn som föds med neuralrörsdefekter så som ryggmärgsbråck och hjärnskador.

Forskare har undersökt data från 11 353 barn som föddes med neuralrörsdefekter mellan 1991 och 2011 i Europa. De räknade ut att det föddes drygt 9 barn med ryggmärgsbråck eller anencefali per 10 000 födslar under 1991. Siffran var i stort sett oförändrad 2011. Bortsett från en mindre ökning mellan 1995 och 1999 samt en minskning mellan 1999 och 2003 har antalet varit relativt konstant. Sverige ingick inte i studien.

Forskarna påpekar att det är en observationsstudie och att det därför inte går att dra säkra slutsatser kring att orsakerna. Men de anser att studien antyder att rekommendationerna med folsyratillskott inte har varit tillräckliga och att man därför borde överväga att folsyraberika livsmedel.

En ledarartikel till studien lyfter fram att EU borde utreda om det finns en ökad risk för cancer med folsyra, eftersom det vetenskapliga underlaget är motstridigt. Artikelförfattarna påpekar också att förekomsten av cancer inte ökat i USA sedan man införde obligatorisk folsyraberikning av spannmål. En utmaning, menar författarna, är att hitta en bra nivå som ger gravida tillräckligt med folsyra utan att utsätta resten av befolkningen för höga doser.

I Sverige kom en rapport från SBU 2007 fram till att det vetenskapliga stödet för att berika mjöl var oklart och rekommenderade därför inte att det skulle införas. Göran Annerén, professor emeritus vid Uppsala universitet, som var med i SBU:s projektgrupp, förklarar att rekommendationen berodde dels på att det fanns studier som antydde att folsyra ökade risken för cancer.

– Dessutom saknades det stöd för att behandla en hel befolkning när det var gravida kvinnor under en kort period under graviditeten som vi ville komma åt, säger han.

I stället föreslogs det att kvinnor som planerade att bli gravida skulle få gratis tillskott av folsyra. Men det blev inte av.

– Det hade varit både billigt och bra. Dessutom hade vi nog nått fler. I dag är det kvinnor från socialgrupp ett och möjligtvis socialgrupp två som tar folsyra vid graviditet, men inte socialgrupp tre, säger Göran Annerén och fortsätter:

– Vi vet inte hur många som tar folsyra i dag, och dessutom tar många det lite för sent. Men ändå föds det få barn med ryggmärgsbråck i Sverige varje år. De flesta fallen upptäcks genom ultraljud och då aborteras fostren.

Han är också tveksam till att folsyra i maten i USA verkligen har effekt för de som behöver det, eftersom fertila kvinnor i snitt får i sig 163 mikrogram folsyra per dag genom maten, alltså lägre än den rekommenderade nivån.

– Samtidigt som man började folsyraberika kosten så började man också kunna se ryggmärgsbråck med ultraljud. Nedgången av andelen barn som föds med ryggmärgsbråck är större i Sverige än i USA, säger Göran Annerén.

Läs mer i abstract:

Babak Khoshnood med flera. Long term trends in prevalence of neural tube defects in Europé: population based study. BMJ, publicerad online 25 november 2015. Doi: 10.1136/bmj.h5949

AMINA MANZOOR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev