Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Många äldre skulle kunna slippa onödiga biverkningar

Publicerad: 6 maj 2009, 07:33

Om vården lyckades ta ett helhetsgrepp på frågan om läkemedelsbiverkningar bland äldre skulle dessa kunna minskas med upp till 50 procent. Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, i en rapport om läkemedelsanvändning hos äldre som presenteras i dag.


– Det finns ett väldigt stort intresse för det här problemet, på alla nivåer. Men man försöker ofta hitta en enkel lösning på problemet, säger Sten Landahl, professor i geriatrik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i den grupp som står bakom SBU-rapporten.

En av rapportens huvudpoänger är att det inte går att göra några enskilda insatser för att förbättra läkemedels­användningen hos äldre, multisjuka personer. I stället måste sjukvården bli bättre på att hitta helhetslösningar för varje enskild patient.

Insatser som behövs är bland annat:

» Förbättrad kommunikation mellan olika vårdgivare, som landsting och kommuner.

» Grundligare medicinsk utredning och bättre diagnostik av sköra, äldre patienter även i det akuta skedet.

» Undvikande, i möjligaste mån, av ”riskläkemedel” som NSAID, läke­medel med antikolinerga effekter och bensodiazepiner.

Dessutom behövs bättre hantering av information.

– Det kan bara vara så enkelt som att sitta med patienten och diskutera behandlingen. Men det missar vi, säger Sten Landahl.

Ändå finns mycket att vinna på bättre kontroll över de äldres läke­medelsanvändning. Enligt SBU är mellan 30 och 50 procent av biverkningarna hos äldre möjliga att undvika.

Rapporten visar också att de metoder som i dag ofta används för att få kontroll över läkemedelsanvändningen inte har någon större effekt. Det finns till exempel inget stöd för att dosdispensering, Apodos, förbättrar följsamheten eller ger bättre patientsäkerhet.

Utbildningsinsatser för att förbättra följsamheten och läke­medels­genom­gångar tycks ha viss kortsiktig effekt, men det finns inget som tyder på att det fungerar i ett längre perspektiv.
Sten Landahl anser att det är oetiskt att inte behandla i samråd med patienten eller patientens företrädare. Att detta ofta inte sker beror ofta på tidsbrist, tror han, eller på rena missförstånd mellan läkare och patient.

– Jag som läkare vet inte alltid vad patienten vill och patienten avvaktar med att fråga. Att patient och läkare inte alltid är överens är ofta en orsak till dålig följsamhet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev