Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Läkemedel

”Många mysterier att lösa inom immunonkologin”

Publicerad: 21 Oktober 2015, 09:35

Nu lanseras de omtalade PD1-hämmarna mot cancer. Dagens Apotek intervjuade forskningschefen Jean Viallet, som berättade om emotionella samtal med döende lungcancerpatienter som överlevt efter behandling med de nya läkemedlen.


– Här handlar det om patienter som efter tre, fyra kurer med cytostatika varit redo att flytta till hospice. För mig är detta en speciell grupp då jag tidigare har jobbat kliniskt som onkolog med lungcancerpatienter. En patient ansökte om få gå med i en studie bara för att glädja sin son. Efter sex månader var tumören borta och är det fortfarande, berättar Jean Viallet.

Nya immunterapibaserade behandlingar är på väg att revolutionera åtminstone vissa delar av cancersjukvården. Längst har utvecklingen kommit med så kallad immuncheckpointblockad, där principen är att blockera bromsande signaler i immunsystemet och på så vis få immuncellerna att angripa cancertumören. Nu i höst introduceras de första PD1-immuncheckpointhämmarna i den svenska sjukvården i behandlingen av avancerat malignt melanom.

För att få perspektiv på utvecklingen ringde Dagens Apotek upp Jean Viallet, ansvarig för den sena kliniska studierna inom området immunonkologi på Bristol-Myers Squibb. Företaget har varit ledande inom området sedan läkemedlet Yervoy (ipilimumab) lanserades vid melanom år 2011.

Långt innan han började på sin nuvarande position hade Jean Viallet arbetat tillsammans med immunterapipionjären Steven Rosenberg vid den amerikanska forskningsmyndigheten National Institutes of Health. Där prövade man bland annat att ge höga doser av det immunstimulerande signalämnet interleukin-2 till patienter med njurcellscancer, en av cancerformerna som forskare länge trott har särskild potential att svara på immunterapi.

– Vi såg att hos 5 till 7 procent av patienterna så försvann tumören helt och var försvunnen i fem till sju år i median. Priset var dock förfärliga biverkningar vilket begränsade användningen, säger Jean Viallet.

Det var först med tillkomsten av ipilimumab som immunterapi av metastaserad solid cancer blev en etablerad behandling. Långtidsuppföljning av melanompatienter som varit med i studierna med detta läkemedel har bekräftat det som forskare sett som det stora hoppet med immunterapi, nämligen att en del patienter kan få leva mycket länge trots att de har en haft en spridd cancersjukdom.

– Vi har över tio års uppföljning av de patienter som var med i de första kliniska studierna. Långtidsöverlevnaden är 20 procent, alltså en mycket bättre siffra än vi såg med interleukin-2 vid njurcellscancer och med mer hanterliga biverkningar, säger Jean Viallet.

Strävan är nu att höja den siffran. Och hoppet står först till de nya PD1-hämmarna som flera företag utvecklar. Dessa läkemedel blockerar en annan bromsande signalväg i immunsystemet än ipilimumab – med färre biverkningar och samtidigt som fler svarar på behandlingen.

– Vi har ännu inte lika lång uppföljning med PD1-hämmarna som med ipilimumab. Men tittar vi på de tidiga fas 1-studierna med vårt läkemedel nivolumab ser vi att efter fyra års uppföljning finns det grupper av patienter med avancerad njurcellscancer, melanom eller lungcancer som är i livet, säger Jean Viallet.

Nästa steg för att stärka effekten av immunterapin är att kombinera läkemedel med olika verkningsmekanismer.

– Vi undersöker noggrant varje typ av tumör och hur den interagerar med immunförsvaret, och sedan försöker vi hitta den kombination av läkemedel som kan göra så stor nytta som möjligt, säger Jean Vialett.

De mest mogna resultaten av kombinationsbehandling finns vid melanom. I en fas 3-studie undersöker nu Bristol-Myers Squibb om överlevnaden blir bättre hos patienter som får kombinationen nivolumab-ipilimumab, jämfört med läkemedlen var för sig.

Tidiga resultaten från studien visar att kombinationen hade en överlägsen bromsande effekt på tumörtillväxten, se länkad artikel nedan.

– Det är svårt att säga när vi har överlevnadsdata i studien, eftersom de siffrorna beror på antalet dödsfall i studien. Vi undersöker nu samma kombination fast med lite olika variation vid både lungcancer och njurcellscancer, säger Jean Viallet.

Vad ser han då som begränsningarna med immunterapi mot cancer?

Jean Vialett lyfter kolorektal cancer som en av flera cancerformer där immunterapi hittills inte visat så lovande effekt.

– Tarmslemhinnan är en speciell miljö. Den kommer i kontakt med fler olika typer av mikroorganismer och att immunförsvaret inte är så lättaktiverat där har sin naturliga förklaring. Men det kan vi inte slå oss till ro med utan hitta sätt att låsa upp immunterapi även vid denna cancerform, säger Jean Viallet.

Han konstaterar att de tidiga framstegen med immunterapi främst setts vid solida tumörer som utsätts för carcinogena miljöfaktorer, som uv-strålning vid melanom och rökning vid lungcancer, och därmed får fler mutationer som kan kännas igen som främmande av immunsystemet.

– Sedan har vi njurcellscancer som man länge vetat har en förmåga att trigga i gång immunförsvaret, trots att där inte finns någon stark koppling till carcinogena miljöfaktorer. Så det finns många mysterier att lösa inom immunonkologin, säger Jean Viallet och fortsätter:

– Potentialen är stor och hela fältet har fått energi, både inom den akademiska forskningen och i läkemedelsindustrin. Vi måste vända på varje sten för att hitta bättre immunterapier till patienterna och ge dem chans till långtidsöverlevnad.

Läs mer om introduktionen av PD1-hämmarna nivolumab och pembrolizumab i dagens utgåva av Dagens Medicins papperstidning.

Relaterat material

Immunkombo bäst vid en viss grupp av melanom

Ju fler mutationer desto bättre immunterapi

Ny markör förutsäger svar av immunterapi

Haussade studier på immunterapi levererade

Landstingen får använda nya melanomläkemedel

Ännu fler cancertyper krymps av immunterapi

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev