Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Nu kommer vaccinerna mot HPV - men resultatet dröjer

Publicerad: 25 oktober 2006, 12:50

Det första vaccinet mot livmoderhalscancer blev nyss godkänt i Sverige. Nu tvistar experterna om i vilken ålder vaccinet ska ges, och om även pojkar ska vaccineras. Dessutom är det oklart om samhället har råd.


Ämnen i artikeln:

KondylomHPV-vaccinLivmoderhalscancer

Varje år dör runt 160 svenska kvinnor i livmoderhalscancer, eller cervixcancer. Sjukdomen orsakas av humant papillomvirus, HPV , som smittar vid intima sexuella kontakter.

För två veckor sedan blev det första vaccinet mot livmoderhalscancer tillgängligt på den svenska marknaden. Vaccinet, som heter Gardasil, ger immunitet mot de två typer av humant papillomvirus som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar dessutom mot förstadier av cancersjukdomen samt kondylom.

Nästa år väntas ytterligare ett vaccin, Cervarix, nå den svenska marknaden. Detta vaccin skyddar mot samma cancerframkallande virustyper som Gardasil, men ger inget skydd mot kondylom.

Bengt Andrae är ordförande i arbetsgruppen för cervixcancerprevention inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi och överläkare vid kvinnokliniken på Gävle sjukhus. Han ser positivt på de nya möjligheterna att bekämpa sjukdomen.

– Vaccinerna är ett genombrott i arbetet mot livmoderhalscancer. På lång sikt kan de innebära att många kvinnor kan räddas från att drabbas av sjukdomen. Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att vaccinerna nu tas med i det allmänna barnvaccinationsprogrammet så fort som möjligt, säger Bengt Andrae.

I dag kallas alla kvinnor som är mellan 23 och 60 år till screening för livmoderhalscancer. Då tas ett gynekologiskt cellprov som kan avslöja virusinfektion och möjliga förstadier till cancer, så att behandling kan sättas in tidigt.

– Den stora majoriteten av de kvinnor som i dag drabbas av livmoderhalscancer har av olika skäl inte kommit på cellprovskontroll. Det är framför allt för denna grupp som ett allmänt vaccinationsprogram för barn kommer att göra nytta på sikt, säger Bengt Andrae.

Socialstyrelsen utfärdar rekommendationer om vilka vacciner som ska ingå i barnvaccinationsprogrammet. Myndigheten har nu tillsatt en expertgrupp som ska gå igenom dokumentation och kostnadseffektivitet för de nya vaccinerna.

Anders Tegnell, som är chef på smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen, uttalar sig försiktigt om den förestående granskningen. Det går inte att automatiskt räkna med att expertgruppen i slutändan kommer med ett positivt utlåtande, menar han.

– Hitintills verkar alla resultat lovande. Men det finns en rad frågor som ännu är obesvarade när det gäller det här vaccinet. Vi vet till exempel fortfarande väldigt lite om långtidseffekterna. Om man inför ett vaccin som efter några år visar sig ha allvarliga biverkningar kan förtroendet för hela vaccinationsprogrammet skadas, säger Anders Tegnell.

På apoteken kostar en spruta Gardasil 1 118 kronor. Vaccinkostnaden för en initial immunisering med tre doser skulle därmed blir över 3 300 kronor.

Det är en mycket hög siffra i vaccinsammanhang. Den kan jämföras med de cirka 1 500 kronor som de åtta redan etablerade vaccinerna i barnvaccinationsprogrammet kostar tillsammans.

– Vi försöker att inte göra en stor sak av ekonomin, men vaccinet kan bli en kostnadsmässig belastning. Hälsoekonomiskt kan det även bli komplicerat att ta hänsyn till vilken effekt vaccinet kan ha på de existerande screeningprogrammen för cervixcancer. Ett screeningprogram som hittar för få fall av en sjukdom tenderar att bli ineffektivt, säger Anders Tegnell.

Om Socialstyrelsens experter förordar att HPV -vaccinet blir en del av vaccinationsprogrammet, måste de också ta hänsyn till om bara flickor eller också pojkar ska vaccineras. I de kliniska prövningarna har vaccinet testats och gett immunitet mot de aktuella virustyperna hos bägge könen.

Genom att även vaccinera pojkar ökar möjligheten att effektivt stoppa smittspridning. Dessutom skyddar vaccinationen mot kondylom samt sällsynta fall av peniscancer och anuscancer.

Joakim Dillner är professor i virologi vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö och en av landets ledande experter på just papillomvirus. Han ser fördelar med att både pojkar och flickor vaccineras.

– Om vi vill vara säkra på att virustyperna ska utrotas ur populationen är det bäst att vaccinera bägge könen. Enligt våra modeller behövs 90–95 procents täckning för att typerna på sikt ska försvinna om vi bara vaccinerar flickor. Men om vi också vaccinerar pojkar är motsvarande siffra 70 procent. Samtidigt blir kostnaden dubbelt så hög om bägge könen vaccineras. I slutändan är det en fråga om vilken betalningsvilja samhället har, säger Joakim Dillner.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi har nyligen tagit fram ett positionsdokument som rekommenderar att ett vaccinationsprogram i första hand bör riktas mot flickor.

– Vaccinet är förhållandevis dyrt och då är det bättre att satsa på att vaccinera flickor, som ju har den klart största nytta av immuniseringen. Detta tror jag blir uppenbart vid införande av vaccinering då man sannolikt kommer att vaccinera flera årskullar under samma år med så kallade "catch up-doser", säger Bengt Andrae.

Bland experter råder i dag enighet om att massvaccination bör ske under grundskoletiden. Det finns dock olika åsikter om i vilka exakta åldrar som vaccinationen bör ske. Joakim Dillner tycker att årskurs nio, alltså 14–15-årsåldern, är en lämplig tidpunkt.

– Infektion av papillomvirus sker framför allt i åldern 16–19 år, även hos individer som har någon enstaka sexuell kontakt i yngre år. Om vaccination sker i årskurs nio tror jag dessutom att eleverna är mer mottagliga för information om sexualitet och har lättare att förstå vad det handlar om än om man ger vaccinet tidigare, säger Joakim Dillner.

Men inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi menar man att vaccination bör ske i 11–12-årsåldern.

– Det viktigaste är att vi ger vaccinet före sexualdebuten. Om vi väntar några år riskerar vi att missa det fåtal som infekteras tidigt. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är dessa individer som sällan dyker upp på cellprovskontroll när de blir äldre, säger Bengt Andrae.

Både Bengt Andrae och Joakim Dillner betonar att HPV -vaccinering måste införas på ett välorganiserat sätt, så att förtroendet för screeningprogrammen inte skadas.

– Vaccination kan inte hjälpa den majoritet av kvinnor som redan är infekterade. Dessa kvinnor måste fortfarande uppmuntras att komma på kontroller. Dessutom skyddar inte vaccinerna mot alla cancerframkallade virustyper. Därför får inte screeningprogrammen förändras under överskådlig framtid, säger Bengt Andrae.

Gardasil är det första vaccinet mot en sexuellt överförd sjukdom. I USA har vissa kristna organisationer protesterat mot lanseringen och hävdar att en vaccination mot livmoderhalscancer kommer att leda till ökad promiskuitet bland ungdomar.

– Detta tror jag är en typisk amerikansk problematik, som inte kommer att bli aktuell här. Vi möter sällan den typen av reaktioner i Sverige, säger Bengt Andrae.

Socialstyrelsen väntas bli klar med sitt utlåtande om massvaccination mot papillomvirus senast hösten 2007. Enligt flera bedömare skulle ett vaccinationsprogram tidigast kunna sättas igång hösten 2008. Fram till dess är det fritt fram för vem som helst att vända sig till sjukvården för att vaccinera sig själv eller sina barn. Sådana vaccinationer kommer att finnas till självkostnadspris, åtminstone tills Läkemedelsförmånsnämnden har tagit ställning till om vaccinet ska införas i läkemedelsförmånen.

– Hittills har jag bara hört talas om döttrar till läkare som begärt vaccination. Det är angeläget att alla kan erbjudas en jämlik och fullgod hälsovård, oavsett utbildningsnivå och ekonomi. Det är ett viktigt skäl till att vaccinet inlemmas i det allmänna vaccinationsprogrammet, säger Joakim Dillner.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev