Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Ny sorts stent fungerade bra

Publicerad: 16 mars 2009, 19:19

En ny typ av läkemedelsstent som bryts ner i kroppen är säker att använda och förhindrar restenos i det behandlade kranskärlet efter ballongvidgning, enligt en ny studie.


Användning av stentar som avger cellproliferationshämmande läkemedel ger mindre risk för så kallad restenos, återigensättning av kranskärlet, efter ballongvidgning jämfört med konventionella metallstentar.

Ett problem med läkemedelsstentar är dock att de medför en ökad risk för sena stenttromboser jämfört med konventionella metallstentar.

Det är en bakgrund till att det nu utvecklas nya tekniska lösningar för läkemedelsstentar som ska minska risken för stenttromboser. Ett exempel  är en biologiskt nedbrytbar läkemedelsstent som tagits fram av företaget Abbott. Detta stent består av polymeriserad mjölksyra och frisätter läkemedlet evrolimus.

I en studie som publiceras i den senaste utgåvan av tidskriften Lancet rapporterar nu forskare vid bland andra Erasmus Medical Center i Rotterdam, Nederländerna, tvåårsdata från 30 kärlkrampspatienter som behandlats med den nya typen av läkemedelstent. Enligt forskarna är resultaten lovande.

Säkerheten var god. Inga restenoser inträffade under uppföljningstiden, och bara en patient drabbades av en allvarlig hjärthändelse, en hjärtinfarkt. Genom att använda olika avancerade bildanalysmetoder konstaterar forskarna att stentarna i stor utsträckning hade absorberats av kärlväggen.

Ett annat fynd var att kärlväggen i de behandlade kärlsegmenten både hade förmåga att vidgas och dras ihop när de utsattes för kärlvidgande och kärlkontraherande läkemedel, vilket antyder att kärlmotoriken fungerade lika bra som i ett friskt kärl.

I en ledarkommenterar i samma utgåva av tidskriften skriver två forskare vid San Raffaele Scientific Institute i Milano, Italien, att resultaten från studien visar att målsättningarna med nedbrytbara stentar är nära att uppfyllas. De efterlyser dock resultat från större studier på patienter med svårare kranskärlssjukdom innan de kan kalla den nya behandlingsprincipen för ett genombrott.

Läs mer:

Lancet 2009; 373: 897–910

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev