Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Nya diabetesmedel ökar kostnader

Publicerad: 21 maj 2002, 11:33

Landstingens kostnader för diabetesläkemedel ökar. Särskilt ökar kostnaderna för de nya läkemedel i tablettform, som används vid typ 2-diabetes - trots att dessa preparat inte är rekommenderade som förstahandsval.


- Det finns anledning att fundera över om de nya läkemedlen används i större utsträckning än vad som är motiverat, säger Örjan Ericsson, utredare på Socialstyrelsens läkemedelsenhet.  Sedan 1998 har nya grupper av diabetesläkemedel i tablettform introducerats på den svenska marknaden - glinider och glitazoner. Dessa läkemedel är fem till åtta gånger så dyra som de äldre läkemedel som innehåller substansen metformin.  Ändå pekar kurvan för landstingens kostnader för de nya läkemedlen brant uppåt - mer brant än för övriga diabetesläkemedel. När det gäller Novonorm (repaglinid), har kostnaden ökat från noll kronor 1998 till nära 20 miljoner 2001. Kostnaden för Avandia (rosiglitazon) var förra året 10 miljoner.  - Fortsätter den utvecklingen, kommer kostnaden för diabetesbehandling att öka. Och det ganska betydligt, säger Örjan Ericsson.  Har mer dokumenterad effekt  Vid behandling av typ 2-diabetes ska förstahandsvalet vara de äldre läkemedlen, Glucophage och Metformin (båda metformin), om patienten är överviktig, enligt Läkemedelsverkets rekommendation. Den grundar sig på att de äldre läkemedlen har en mer dokumenterad effekt när det gäller att förebygga följdsjukdomar vid diabetes, framför allt hjärt-kärlsjukdomar. Även när det gäller normalviktiga patienter framhåller Läkemedelsverket metformin, men också de äldre läkemedlen sulfonureider.  - De yngre läkemedlen ska reserveras för de tillfällen då de äldre läkemedlen inte har tillräcklig effekt eller ger biverkningar, säger Örjan Ericsson.  Dyrbara förbrukningsartiklar  Men även försäljningen av förstahandsvalet metformin har ökat kraftigt.  Förra året betalade landstingen över 45 miljoner kronor för metformin, att jämföra med nära 30 miljoner 1998. Då kom en uppmärksammad studie som framhöll skyddseffekten av metformin, och det är till stor del på den som Läkemedelsverket byggt sin rekommendation, som kom år 2000.  - Det är positivt. Användningen har ökat i takt med att det kommit studier som visat medlets effekt, och det visar att läkare tagit till sig informationen, säger Örjan Ericsson.  Av Socialstyrelsens senaste rapport om läkemedelsförbrukning vid diabetes framgår även att landstingens utgifter för förbrukningsartiklar, alltså teststickor, kanyler och sprutor, var 744 miljoner kronor under 2001. Förbrukningsartiklarna var alltså dyrare än insulinet, som kostade landstingen 535 miljoner kronor. Läkemedlen i tablettform kostade 108 miljoner kronor.  När läkemedelsförmånen gjordes om 1997 beslutades, efter mycket diskussion, att insulin och förbrukningsartiklar ska vara helt gratis för diabetiker. För läkemedel i tablettform gäller vanligt högkostnadsskydd.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev