Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Nyfödda barn behandlas ofta med ej godkända läkemedel

Publicerad: 14 oktober 2009, 13:30

Mer än var femte ordination till barn på sjukhus är ett icke godkänt läkemedel, enligt en studie som gjorts på uppdrag av Läkemedelsverket.


Som en följd av ny europeisk lagstiftning har Läkemedelsverket kartlagt vilka läkemedel barn på sjukhus får. Det visade sig att det saknas dokumenterad kunskap om en mycket hög andel av de läke­medel som ges till barn. Och denna andel är som allra störst bland de nyfödda barnen.

– Att kunskapen är så dålig borde vi inte acceptera, säger Elin Kimland, sjuksköterska och informationsfarmaceut, verksam vid biverkningsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Med hjälp av ett formulär samlade hon – tillsammans med bland andra professor Viveca Odlind på Läkemedelsverket och barnläkaren Synnöve Lindemalm vid Astrid Lindgrens barnsjukhus – uppgifter från flera olika barnkliniker och vårdenheter som behandlar barn, under två dygn på våren samt två dygn på hösten. Resultatet blev nästan 3 000 patienter som under dessa fyra dygn totalt fick runt 11 000 ordinationer.

Det visade sig att var femte ordination bestod av ett läkemedel som inte var godkänt av Läkemedelsverket. Antingen var det ett licensläkemedel eller ett apoteksproducerat läkemedel.

Gemensamt för dem bägge är dock att det inte finns någon dokumenterad kunskap om hur läkemedlet fungerar på barn, exempelvis om biverkningar eller vad den optimala dosen är.

– I stället bygger ordinationerna på läkarens kliniska erfarenhet. Läkaren försöker uppskatta en dos utifrån barnets ålder, vikt och andra förutsättningar, vilket naturligtvis inte är optimalt. Det vore ju bättre om det fanns en mer dokumenterad kunskap om hur dessa läkemedel fungerar på barn, exempelvis vad gäller biverkningar, säger Elin Kimland.

Men egentligen är andelen läkemedel som ges till barn där det saknas djupare kunskap ännu större. Av de godkända läke­medlen som gavs till barnen i studien var nämligen minst 35 procent ”off label”. Det vill säga att de är godkända och står med i Fass, men att det inte finns någon dokumentation om hur de fungerar på barn.

– Totalt sett blir alltså andelen betydligt högre än var femte ordination. Exakt var den siffran landar vet vi inte ännu eftersom dessa analyser inte är klara, men det kanske visar sig att det saknas dokumenterad kunskap vid runt 40 procent av de ordinationer barnen får, vilket är en mycket hög siffra, säger Elin Kimland.

Hon och hennes kollegor efter­lyser nu en förbättring.

– Precis som i Storbritannien borde vi ha en ”barn-Fass” där man samlar och dokumenterar den kliniska kunskap som finns, säger Elin Kimland.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev