Om kriget kommer – Socialstyrelsen listar 250 nödvändiga läkemedel

De senaste två veckorna har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen tagit fram en lista över läkemedel som regionerna kan använda som stöd när de ska bygga upp beredskapslager av nödvändiga läkemedel.

Flera regioner har dock sedan tidigare satt samman egna, men skilda listor över kritiska läkemedel. 

Dessa ligger nu till grund för Socialstyrelsens nya sammanställning. Myndigheten har alltså inte själv, under den korta uppdragstiden, gjort några kliniska bedömningar av vilka läkemedel som behövs i en krigssituation.

Vilka läkemedel finns då med på listan? 

– Det är vanliga läkemedel som ofta används i dag, kommenterar Erik Magnusson, inköpschef vid myndighetens särskilda organisation.

I Socialstyrelsens rapport till regeringen nämns i förbigående dock: narkosläkemedel, sederande och smärtlindrande läkemedel samt antibiotika.

Läs mer: Hela listan – läkemedlen som anses mest kritiska i krig

Socialstyrelsens uppdrag är begränsat till att endast handla om läkemedel som är nödvändiga inom just sjukhusvården. 

Myndigheten påpekar också i rapporten att listan inte är heltäckande och ska ses som ”ett steg i arbetet med en generell försörjningsberedskap”.

Därmed saknas läkemedel som förskrivs på recept inom den öppna vården. I fråga om dessa hänvisar Socialstyrelsen till att den lagerhållningen tas upp i Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (SOU 2018:09). 

Enligt Erik Magnusson berör myndighetens uppdrag dessutom inte heller läkemedel som kan behöva tas i bruk efter så kallade CBRNE-attacker. Det vill säga då en fiende använder sig av kemiska, biologiska, radiologiska vapen eller angrepp med kärnvapen eller särskilda explosivämnen.

Socialstyrelsen skriver också att det i uppdraget inte framgår inom vilken tidsrymd eller period som läkemedlen ska köpas in av regionerna. 

I stället tolkar man det som att lagren ska utgöra så kallade omsättningslager, där läkemedlen löpande används och sedan ersätts av nya så att inga produkter behöver passera utgångsdatum.

Socialstyrelsen jämför i sin rapport det svenska beredskapsarbetet med det i Finland. Där är det enligt lag läkemedelsmyndigheten Fimea som har ansvaret att bygga upp en liknande lista. Denna uppges innehålla en betydligt större mängd än den nya svenska listan, nämligen 1 300 läkemedel.

För en hel del av de 250 läkemedlen som Socialstyrelsen nu listar krävs det – för att regionerna ska kunna administrera dem – att de också har exempelvis tillgång till kanyler, sprutor, perifera venkanyler och infusionsaggregat, understryker Socialstyrelsen.  Myndigheten påtalar även att det finns behov av att lagerhålla medicinska gaser som syrgas, liksom nödvändiga läkemedel och utrustning exempelvis borrmaskiner, som används inom tandvården.

Läs också: Läkemedelsaktörer håller veckovisa möten - ska förhindra att regionerna hamstrar