Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Omapatrilat kan vara effektivare än ACE-hämmare vid hjärtsvikt

Publicerad: 31 juli 2002, 14:27

Omapatrilat bygger på en ny och annorlunda princip än dagens läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsvikt. I en färsk studie var det nya läkemedlet åtminstone lika effektivt som den etablerade behandlingen med ACE-hämmare vid hjärtsvikt.


Omapatrilat (Vanlev, Bristol-Myers Squibb) tillhör en ny grupp hjärtläkemedel som dels hämmar enzymet ACE men även NEP, neutralt endopeptidas. Medlet befinner sig fortfarande i utveckling och har ännu inte godkänts.  Naturligt förekommande peptider i kroppen, som natriuretiska peptider, bradykinin och adrenomedullin, kan försvaga kärlsammandragningen och motverka att hjärtceller förstoras och förändras, kardiohypertrofi. Därmed kan de motverka sjukdomsförloppet vid hjärtsvikt. Detta vet man från tidigare laboratorieförsök.  Den kunskapen har lett till hypotesen att ett läkemedel som blockerar NEP, ett av de enzym som bryter ned dessa peptider i kroppen, borde kunna vara gynnsamt för att behandla hjärtsvikt. En substans som omapatrilat, som både hämmar ACE och NEP, borde kunna vara mer effektiv än en substans som enbart påverkar ACE.  Till den så kallade Overture-studien rekryterades 5 770 patienter med hjärtsvikt (NYHA-klass II till IV). De slumpades till att få antingen ACE-hämmaren enalapril, som i Renitec, eller omapatrilat. I forskargruppen som ansvarade för den internationella studien ingår bland andra Karl Swedberg, kardiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.  Patienterna följdes i genomsnitt i 14,5 månader. Den primära faktorn (endpoint) som studerades var   risken för död och/eller sjukhusvård på grund av hjärtsvikt som krävde intravenös behandling.  I gruppen som fick enalapril inträffade detta, endpoint, hos 973 patienter, medan motsvarande antal i omapatrilatgruppen var 914. Den relativa risken för primär endpoint var därmed 6 procent lägre för omapatrilat, en skillnad som dock inte var statistiskt säkerställd (p=0,187). När man ändrade definitionen för sjukhusinläggning och inkluderade all inläggning på sjukhus på grund av hjärtsvikt, var risken 11 procent lägre för omapatrilat och då var skillnaden statistiskt säkerställd (p=0,012)  Risken för död på grund av hjärt-kärlsjukdom eller sjukhusinläggning var 9 procent lägre för omapatrilat, en skillnad som var signifikant (p=0,024).  Författarna bakom studien menar att annan dosering av omapatrilat kan ge en bättre kombinerad hämning av både ACE och NEP än de doser som användes i Overture-studien.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev