Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Probiotika bet inte på diarré

Publicerad: 7 augusti 2013, 23:01

Det är vanligt att ta kapslar med ”nyttiga bakterier”, eller probiotika, som skydd mot diarré vid antibiotikabehandling. Men denna strategi får inte stöd enligt en stor studie i Lancet, åtminstone inte hos äldre patienter.


Det är forskare i Storbritannien som följt nästan 3 000 patienter, 65 år eller äldre, som vårdades på sjukhus för olika infektioner, en särskilt utsatt grupp för antibiotikarelaterad diarré.

Forskarnas hypotes var att patienterna som fick höga doser av probiotika skulle drabbas av diarré i mindre omfattning än dem som fick placebo. Men i stället tycktes behandlingen sakna effekt.

Antibiotikarelaterade diarréer uppstod hos lika många patienter i bägge grupperna – hos 10,8 procent i probiotikagruppen och hos 10,4 procent i kontrollgruppen. Probiotika var inte heller effektivt mot att skydda mot diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile, vilket är den mest fruktade av alla antibiotikarelaterade diarréer.

Förekomsten av misstänkta biverkningar var lika stor i bägge grupperna.

Studien är den största i sitt slag och tillsammans med annan forskning visar den att det inte finns belägg för att använda probiotika som skydd mot antibiotikarelaterad diarré hos äldre patienter, enligt forskarna.

De ifrågasätter även benämningen ”probiotika” eftersom effekten av behandlingen inte är bevisad. I stället föredrar forskarna termen ”mikrobiska preparationer”.

I studien användes kapslar som innehöll 60 miljarder bakterier av två olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier. Deltagarna fick ta kapslarna, eller placebo, i 21 dagar i samband med behandling med ett eller fler typer av antibiotika.

Läs abstract till studien:

Stephen J Allen med flera. Lactobacilli and bifidobacteria in the prevention of antibiotic-associated diarrhea and Clostridium difficile diarrhoea in older inpatients (PLACIDE): a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Lancet, publicerad online den 8 augusti 2013. DOI: 10.1016/S0140-6736(13)61571-8

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev