Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Så försöker industrin pricka rätt

Publicerad: 20 juni 2013, 05:30

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån. Läkemedelsindustrin tittar bredare än förut för att hitta nya läkemedel, enligt John Steele, chef för drug discovery inom luft­vägar, immunologi och inflammation på Astra Zeneca.

Immunsystemet blir en allt viktigare måltavla när läkemedelsindustrin letar nya läkemedel. Det visar Dagens ­Medicins unika kartläggning.


Det är första gången jag ser siffror på den här utvecklingen. Men de bekräftar en nog ganska veder­tagen uppfattning att läkemedelsindustrin nu tittar bredare än förut för att hitta nya läkemedel, säger John Steele, chef för drug discovery inom luftvägar, immunologi och inflammation på Astra Zeneca.

Dagens Medicin har gått igenom verknings­mekanismerna för 150 nya läkemedel som några av de största och mest tongivande läkemedelsföretagen hade i klinisk fas 3-prövning eller under registrering i september förra året.

De tre största grupperna är kinaser och olika kinaskopplade receptorer, g-proteinkopplade receptorer samt enzymer, som totalt utgör knappt 45 procent av måltavlorna. De här typerna av proteiner tillhör historiskt dem som är de mest utforskade av läkemedelsindustrin. Men enligt John Steele pekar Dagens Medicins kartläggning på att deras ställning nu är på tillbakagående.
– Jag tror visserligen att det även fortsättningsvis kommer att vara många nya läkemedel som verkar genom de här klassiska måltavlorna. Många nyligen utvecklade cancerläkemedel verkar till exempel på olika kinaser, säger John Steele.
– Men samtidigt vet vi att arvsmassan bara innehåller gener för runt 540 olika kinaser och många av dem är redan utforskade som läkemedelsmål­tavlor. Så det är definitivt en liten damm att fiska i.

En av de i övrigt största grupperna är immunreceptorer. Om man också räknar in att många måltavlor i gruppen signalmolekyler finns i immunsystemet pekar detta på att immunsystemet seglar upp som en allt viktigare måltavla för läkemedelsutvecklarna, enligt John Steele.
– Den här utvecklingen möjliggörs av den allt större kunskapen om immunsystemet som vi mycket har forskning inom universitetsvärlden att tacka för. Avgörande är också att vi också har nya typer av biologiska läkemedel som gör att vi bättre kan komma åt de här svåra måltavlorna, säger John Steele.

Baserat på vad han och hans kollegor jobbar med i den tidiga prekliniska forskningsfasen spår John Steele att det i framtiden kommer att bli en ännu större bredd på hur läkemedel verkar.
– För några av de här måltavlorna blir det inte så lätt att hitta läkemedel som kan påverka deras biologiska effekt. Det betyder att vi måste fortsätta att ta fram bättre sätt att hitta sådana läkemedel, vare sig det handlar om konventionella låg­molekylära föreningar, peptider, antikroppar eller små RNA-molekyler, säger John Steele.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev