Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Stopp för Tysabri på Sahlgrenska universitetssjukhuset året ut

Publicerad: 23 juni 2009, 11:42

Inga fler MS-patienter får läkemedlet Tysabri mot multipel skleros på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg – om det inte finns synnerliga skäl. Stoppet kommer sannolikt att gälla året ut.


Det var för en dryg månad sedan som det utlystes bromsläge för vissa biologiska läkemedel på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bakgrunden är sjukhusets ansträngda ekonomi.

Åtgärden gäller i första hand nyrekrytering av patienter till behandling med två läkemedel som används på den neurologiska kliniken, Tysabri mot multipel skleros och Duodopa mot Parkinsons sjukdom.

– För att behandling med Tysabri ska inledas krävs nu synnerliga skäl och ett beslut på ledningsnivå, berättar Lars Rosengren, chef för neurologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han fattade själv beslutet tillsammans med Lennart Persson, chef för neurosjukvården på Sahlgrenska.

– Det var förstås ett mycket svårt beslut som man gärna hade sluppit ta. Det hela är mycket bekymmersamt eftersom det handlar om ett mycket effektivt läkemedel. Men vi har väldigt tydliga krav på oss att hålla vår budget, och hade vi inte gjort det här hade vi tvingats till andra neddragningar som drabbat kroniskt sjuka patienter. Som det ser ut i dag kommer stoppet att gälla året ut, säger Lars Rosengren.

– Vi har redan tidigare tvingats minska antalet vårdplatser på neurologen på grund av den dåliga ekonomin. Det ansträngda läget beror till stor del på nya, dyra läkemedel. Behandling med Tysabri har kostat oss omkring 4 miljoner kronor bara i år. Om två eller tre patienter inleder behandling motsvarar det på årsbasis lönen för en anställd på kliniken.

Har några patienter som medicinskt sett borde ha fått behandling förvägrats detta?

– Det kan jag inte avgöra. Men situationen är naturligtvis kolossalt jobbig och svårt att acceptera för exempelvis föräldrar till barn som har MS. Dessa är i dag ofta välinformerade och har rättmätiga önskemål på att deras barn ska få bästa möjliga behandling, säger Lars Rosengren.

– Det här läget är en effekt av ett systemfel. Behandling med Tysabri bidrar till samhällsbesparingar men fördyringar för vården, som tvingas göra väldigt hårda prioriteringar.

Hur bör systemfelet lösas?

– En dellösning kunde vara att i högre grad fördela kostnaderna till neurologavdelningarna på de orter där patienterna bor. Nationella riktlinjer vore också önskvärda. Totallösningen är förstås mer resurser, säger Lars Rosengren.

Dagens Medicin kartlade i våras användningen av Tysabri i olika landsting, och fann att den varierar kraftigt, se tematidningen om hjärna och psykiatri i Dagens Medicin nr 16/09. Västra Götalandsregionen har inte en exceptionellt stor användning, utan ligger ungefär på genomsnittet för riket.

Hur ser du på de regionala skillnader i läkemedelsbehandling som lär förstärkas av ert ”läkemedelsstopp”?

– Det är förstås oerhört besvärande, och rimligen svårt att acceptera för patienterna, säger Lars Rosengren.

Hur blir det med Tysabri nästa år?

– Det beror på hur budgeten ser ut. Men jag har tyvärr inte fått några indikationer på ett förändrat synsätt. Risken är att vi får en budget som motsvarar förbrukningen i år. Men man kan alltid hoppas på en förbättring, säger Lars Rosengren.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev