Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Svenska läkare skrev ut fyra gånger mindre antibiotika

Publicerad: 24 juni 2009, 10:05

Det är stora skillnader i antibiotikaförskrivningen i Europa – och svenska allmänläkare skriver ut betydligt mindre än sina europeiska kollegor.


Dessutom tycks inte antibiotika ha någon effekt på hur snabbt patienter med en vanlig luftvägsinfektion blir friska.

Det visar en stor studie som publiceras i British Medical Journal i dag, onsdag. Totalt 3 402 patienter i primärvården rekryterades från 13 olika europeiska länder, bland annat Sverige. Patienterna sökte alla för hosta eller andra symtom som antydde en infektion i de nedre luftvägarna. Deras symtom och val av behandling rapporterades in till forskarna bakom studien, liksom de dagböcker som patienterna förde i 28 dagar efter läkarbesöket.

Det visade sig vara betydande skillnader i hur ofta läkarna inom primärvården i de olika länderna skrev ut antibiotika och också i de typer av läkemedel som användes. Amoxicillin var den vanligaste formen av antibiotika, men användes bara i 3 procent av fallen i Norge – men i 83 procent av fallen i England.

Sedan forskarna rensat resultaten från skillnader i demografi och patientens tillstånd - som feber, andra sjukdomar och rökstatus - visade det sig vara stor skillnad i hur ofta läkarna förskrev antibiotika. Det var fyra gånger mindre sannolikt att läkarna från Norge, Belgien och Sverige skulle skriva ut antibiotika till sina patienter – och åtminstone dubbelt så sannolikt att läkare från Slovakien, Italien, Ungern, Polen och Wales skulle göra det.

Det visade sig också vara stora skillnader mellan länderna när det gällde hur allvarligt sjuka patienterna var när de sökte. De svenska patienterna hade i genomsnitt allvarligast symtom, medan patienterna i Italien och Spanien hade de lättaste enligt den skala som användes.

Patienterna tillfrisknade olika snabbt. De som fått antibiotika blev friska något snabbare än de som inte fått det– men skillnaden var så liten, en tiondels procent, att forskarna bedömer att den inte är kliniskt relevant.

Den svenska delen av studien har letts av Sigvard Mölstad, professor i allmänmedicin vid Landstinget i Jönköpings län.

Läs studiens abstract:

British Medical Journal, publicerad online den 24 juni

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev