Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Läkemedel

Tarmrengöring rensas bort i Socialstyrelsens nya riktlinjer

Publicerad: 22 september 2005, 07:49

Socialstyrelsens kommande cancerriktlinjer säger nej till tarmrengöring före koloncancerkirurgi och till antiandrogener till män med lokaliserad prostatacancer. Allmän screening för prostatacancer kommer inte heller att rekommenderas.


I vår beräknas en första version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer vara i hamn. Det omfattande faktaunderlaget är i princip redan klart. Nu väntar utmaningen att prioritera fler än 300 åtgärder mot de tre cancerformerna på en rankinglista, där en etta har högsta och en tia har lägsta prioritet.

En del nyheter kan avslöjas redan nu. För var och en av de tre cancerformerna kommer det att finnas en så kallad "icke-göra-lista". Det är behandlingar som över huvud taget inte ska göras, eller åtminstone inte rutinmässigt, och som inte ens tas med i rankingen.

Onödiga behandlingar slopas  Dagens Medicin har fått ta del av några exempel på behandlingar som kommer att hamna på listorna. Bland annat kommer riktlinjerna att avråda från att ge antiandrogener, läkemedel som blockerar receptorer för manligt könshormon, till lågriskpatienter med cancer som inte har spridit sig utanför prostata.

- Det finns nu data som visar att antiandrogener inte ger någon fördel för de här männen, det kan till och med ha negativ effekt på överlevnaden. Däremot kan man ge antiandrogener om cancern har spridit sig utanför prostatakapseln, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, som har lett arbetsgruppen som sammanställt fakta om prostatacancer.

Att ge hormonbehandling för att krympa en lokaliserad prostatatumör innan den opereras bort, är en metod som testades mycket för några år sedan. Men sådan behandling är dyr och har ingen effekt, och nu avråder riktlinjerna från den.

På "icke-göra-listan" för tjocktarmscancer hamnar bland annat tarmrengöring före operation.

- Detta har varit en helig ko och görs för att minska risken för infektioner. Men flera studier visar att om man ger antibiotikaprofylax, så minskar inte komplikationsrisken, säger Rune Sjödahl, professor i kolorektalkirurgi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Han är ordförande för arbetsgruppen som tagit fram faktaunderlaget till riktlinjerna om  tjock- och ändtarmscancer.

Allmän PSA-screening rekommenderas inte än  Frågan om att införa allmän screening för prostata- och kolorektalcancer är omdiskuterad sedan länge, och tas även upp i riktlinjerna.

- Vi kommer att ta ställning för att allmän screening för prostatacancer inte är något vi ska införa ännu, det är ganska entydigt. Först måste vi invänta resultat från en stor europeisk studie som kommer först 2007 eller 2008, säger Jan-Erik Damber.

När det gäller screening för kolorektalcancer är saken inte lika klar, enligt Rune Sjödahl.

- Det finns evidens att man kan minska dödligheten i kolorektalcancer genom allmän screening. Däremot påverkas inte den totala dödligheten, och det screeninginstrument som används  i dag är inte speciellt bra, säger han.

Rune Sjödahl poängterar att arbetet med riktlinjerna tydligt visar att det behövs mer forskning om tjock- och ändtarmscancer.

Mer forskning behövs   - En iakttagelse vi har gjort är hur lite evidens det egentligen finns för det vi gör, och för mycket av det som är våra rutiner, säger Rune Sjödahl.

Främst är det inom kirurgin som det saknas bra studier som visar vilka insatser som egentligen har vetenskapligt stöd. Den bästa evidensen finns på läkemedelsområdet, där läkemedelsföretagen betalar studierna, enligt Rune Sjödahl.  När det gäller prostatacancer är det ännu sämre ställt med evidensen, anser Jan-Erik Damber.

- Det är väldigt mycket som saknar evidens, forskning behövs i mycket större utsträckning - framför allt inom prostataområdet, säger han.  

Ett exempel är primärprevention - hur prostatacancer kan   förebyggas. Det är information som efterfrågas av många män, men som det vetenskapliga läget ser ut går det inte att gå ut med några säkra rekommendationer, enligt Jan-Erik Damber.   Inte heller finns det några riktigt bra studier som kan ge svar på om det är bäst att stråla patienter med prostatacancer, eller att operera bort prostatakörteln.

- Det är ett praktiskt problem när patienterna frågar, säger Jan- Erik Damber.

Däremot finns det nu gott vetenskapligt underlag för att det är bättre att behandla prostatacancer än att "vänta och se", vilket tidigare har tillämpats på en del håll i landet.

Jan-Erik Damber tror också  att riktlinjerna kommer att leda till en samsyn i frågor som delat svenska prostatacancerexeperter, till exempel den om vid vilket PSA-värde män ska utredas och behandlas.

God evidens för bröstcancerbehandling  På bröstcancerområdet är det bättre ställt med det vetenskapliga underlaget.

- Generellt finns det väldigt god evidens för behandling av bröstcancerpatienter, och extremt mycket forskning, säger   Jonas Bergh, professor vid Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset i Solna, och en av experterna bakom faktaunderlaget för bröstcancer.

Eftersom det sedan flera år finns ett nationellt vårdprogram för bröstcancervården, sammanställt av Svenska bröstcancergruppen, tror Jonas Bergh inte att de nya riktlinjerna kommer att innebära så många nyheter för bröstcancerpatienterna.

- Men jag hoppas att landstingen kommer att känna skyldighet att leva upp till dem, så att vi inte får regionala skillnader i vården. Och jag hoppas att Socialstyrelsens riktlinjer inte tas till intäkt för hårdare prioriteringar - för det finns god dokumentation för det vi gör. Däremot finns ett skriande behov av nya resurser, för att ge en god vård till cancerpatienterna, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev