Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Läkemedel

Var tredje patient kunde sluta använda Losec

Publicerad: 25 november 2003, 12:01

Det är möjligt att avsluta behandling med protonpumpshämmare, som Losec, hos en tredjedel av de patienter som har behandlats under lång tid. Dessutom behandlas många i onödan. Det visar två studier som presenteras på Läkaresällskapets riksstämma denna vecka.


Protonpumpshämmare hör till de flitigast använda läkemedlen i svensk sjukvård. Dessutom får många patienter behandling under många år, på grund av ihållande magbesvär. Eftersom tidigare studier har visat att många av de patienter som behandlas med protonpumpshämmare utvecklar ett fysiskt beroende av dessa läkemedel, har forskare från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg undersökt i vilken mån det var möjligt att trappa ned och avsluta behandlingen utan att patienterna återfår sina symtom.  I studien ingick 78 patienter som hade behandlats med protonpumpshämmare i minst två månader. Samtliga fick daglig behandling med 20 milligram omeprazol, den verksamma substansen i Losec, i tre veckor. De delades in i två grupper där den ena fick en konstant dos fram till dess att behandlingen avslutades, medan behandlingen långsamt trappades ned hos deltagarna i den andra gruppen.  Stor ekonomisk besparing  Enligt preliminära studieresultat var nedtrappningen lyckad hos cirka 30 procent av patienterna, vilket innebar att de inte hade återupptagit behandlingen ett år efter utsättningen.  - Vi vet att om man abrupt avslutar behandlingen för dessa patienter så återfår många sina problem. Om vi i stället kan utveckla en bra metod för att trappa ned medicineringen kan en stor andel av patienterna sannolikt bli av med sina besvär och därmed också slippa onödig medicinering. Det kan dessutom utgöra en stor ekonomisk besparing för sjukvården, säger Einar Björnsson, docent och överläkare vid gastrosektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och ansvarig för studien.  De patienter som återupptog medicineringen gjorde det i regel inom två månader efter utsättningen. Den grupp som gjorde det oftast var de som hade påbörjat sin behandling på grund av halsbränna och sura uppstötningar.  Einar Björnsson anser att resultaten ser lovande ut så här långt, men han poängterar att det är först när data från alla patienter har analyserats som man säkert kan säga vilken betydelse nedtrappning av läkemedelsdoserna har för en lyckad utsättning.  Svårt att tolka symtomen  Han konstaterar vidare att antalet patienter som behandlas med protonpumpshämmare kan minskas ytterligare om man riktar behandlingen till rätt patienter. En annan studie som han har genomfört visar nämligen att majoriteten av de patienter som behandlades med protonpumpshämmare hade kvarstående magbesvär i olika former. Vidare hade endast 70 procent genomgått gastroskopi för att fastställa orsaken till problemen.  Enligt Einar Björnsson var sannolikt en stor del av patienternas magbesvär inte syrarelaterade och därför var det direkt felaktigt att sätta in syrahämmande behandling.  - Symtom från mag-tarmkanalen är väldigt svårtolkade och det finns inte heller så många behandlingsformer som har bra effekt. Det gör att många testar att ge protonpumpshämmare även för diffusa besvär, säger Einar Björnsson.  Viktigt att utvärdera behandling  Stefan Back, överläkare i invärtesmedicin och gastroenterologi, samt ordförande i läkemedelskommittén, Landstinget Gävleborg, följer forskningen på området och han anser att resultaten är tänkvärda.  - Det här visar betydelsen av att utvärdera behandling med protonpumpshämmare och även arbeta mer aktivt med att sätta ut dessa läkemedel. Tyvärr sätts dessa läkemedel ofta in på lösa boliner, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev