Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Avlastningsvård kritiseras av anhöriga och vårdtagare

Publicerad: 8 april 2002, 11:56

Anhöriga, vårdtagare och vårdpersonal har sällan samma uppfattning om hur väl avlösningsvård fungerar.


- Det är tre bollar som hålls i luften samtidigt, men de ser inte likadana ut, säger Bo Malmberg, docent i psykologi vid institutet i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.  För att ge den som vårdar en anhörig i hemmet möjlighet till vila och återhämtning går det att få så kallad avlösningsvård. Då vistas vårdtagaren under en period på ett kommunalt boende och får vård där. I en nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsen presenteras intervjuer med 31 äldre par från Jönköpings län. Paren berättar hur avlösningsvården fungerat för dem. Även den berörda personalen har intervjuats.  Personalen tycker överlag att vården fungerar bra. Särskilt om vårdtagaren endast har somatiska sjukdomar, som till exempel multipel skleros, MS, eller Parkinsons sjukdom. Om vårdtagaren har psykiska sjukdomar eller kognitiv nedsättning, som till exempel demenssjukdom, var det fler ur personalgruppen som tyckte att vården fungerade dåligt. De brister som uppmärksammas är bland annat underbemanning och praktiska problem, som att två vårdtagare kunde tvingas dela på ett rum.  Vårdtagarna mest kritiska  De anhöriga är mer kritiska till vården. 28 av de 31 svarande har uppgett ett eller flera problem med vården. Fem anhöriga upplever att personalen har bristande kompetens. Som exempel nämns att vårdtagare, trots att de inte är dementa, inte informeras om kommande behandlingar. Flera anhöriga upplever även att personalen bryter mot sekretessen och att vårdtagaren kommer hem utan att ha duschat och med smutsiga kläder.  Mest kritiska till avlösningsvården är vårdtagarna själva. Bland de 31 par som ingår i rapporten är det endast 14 vårdtagare som intervjuats - de övriga har varit för sjuka. Men av dem som intervjuats tycker hälften att avlösningsvården gynnar båda parter - "Det är roligt för oss båda". Övriga har antingen valt att inte besvara frågan eller varit kritiska: "Det är bara för min fru, för mig är det bara förvaring" eller "jag satt mest och tryckte dukar som man gav bort till vänner".  Alla par är inte överens om avlösningsvården. Enligt de anhöriga är 22 av 31 par överens, men bland dem finns åtta vårdtagare som åker iväg endast för sin makes eller makas skull. Sex par är inte överens - där vill vårdtagaren inte åka. Tre anhöriga har inte besvarat frågan.  Förespråkar lyxigare vård  Bo Malmberg menar att avlösningsvården borde byggas ut, så att den skulle gränsa till det lyxiga för patienten.  - Man borde få vårdtagaren att uppleva avlösningsvården som en vistelse på ett pensionat eller ett spa, så att den anhörige nästan är avundsjuk. Då skulle den anhörige tycka att det var skönt att lämna vårdtagaren ifrån sig, i stället för att brottas med skuldkänslor, säger Bo Malmberg.  Enligt honom skulle det inte bli orimligt dyrt att nå denna högre nivå på avlösningsvården. Som exempel nämner Bo Malmberg att vårdtagaren kan få god och lyxig mat, något gott att dricka till, en tv med stort kanalutbud, som inte finns hemma, och möjlighet att gå på fotboll eller bio, om det hör till vad vårdtagaren brukar göra.  Och dessutom innebär avlösningsvården i sig en besparing för samhället, menar Bo Malmberg. Ett alternativ för dessa patienter är att bo på institution på heltid, vilket är väsentligen dyrare.  - Man får väldigt mycket hemtjänst, vård i hemmet eller avlösningsvård innan det kostar lika mycket som att bo på institution, säger Bo Malmberg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev