Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Blodtest fångade beta-amyloid i hjärnan

Publicerad: 31 Januari 2018, 18:00

Genrebild

Foto: Thinkstock

Forskare har tagit fram en potentiellt enklare metod för att mäta den peptid som misstänks vara en orsak till Alzheimers sjukdom. Nivån av beta-amyloid i blod avspeglade nämligen inlagringen av samma ämne i hjärnan, enligt en ny studie i tidskriften Nature.


Ämnen i artikeln:

DemensAlzheimers sjukdom

– Resultaten är mycket lovande. Här finns en förvånansvärt hög samstämmighet mellan de två mätmetoderna. Detta kan öppna för ett enklare screeningtest i framtiden, säger Kaj Blennow, professor och alzheimerforskare vid Göteborgs universitet.

Enligt den så kallade amyloidhypotesen är det en flerårig och långsam ansamling av ämnet beta-amyloid i hjärnan som är drivande i sjukdomsprocessen vid alzheimer.

Förhoppningen har länge varit att framtida bromsläkemedel mot sjukdomen skulle kunna riktas mot ännu friska individer som har begynnande upplagring av beta-amyloid. Men dagens metoder – ryggvätskeprov och pet-kamera – för att mäta sådan upplagring kan vara opraktiska och kostsamma som eventuella screeningmetoder i framtiden.

Den metod som nu utvärderats av forskare i Japan och Australien skulle kunna vara ett enklare alternativ. Förhållandet mellan olika fragment av beta-amyloid i blod mätt med masspektroskopi kunde i studien förutsäga nivåerna av ämnet i hjärnan mätt med pet-kamera. Träffsäkerheten beskrivs som 90 procent och det fanns även en koppling till beta-amyloid i ryggvätska, enligt studien.

Resultaten gällde både för patienter med Alzheimers sjukdom, personer med möjligt förstadium till sjukdomen samt kognitivt friska personer. Totalt ingick 373 personer i studien.

– Av olika anledningar har det tidigare varit svårt att hitta en pålitlig markör i blod för beta-amyloid som säger någonting om patientens sjukdomsstatus. Så detta är ett steg framåt. Det finns dock behov av enklare metoder än masspektroskopi för att mäta ämnet i blod. Och eventuella positiva resultat måste bekräftas med prov i ryggvätska eller med pet-kamera, säger Kaj Blennow.

Forskarna skriver själva i sin artikel att mycket återstår innan deras test skulle kunna få användning kliniskt. Det behöver utvärderas på fler personer och resultaten behöver följas över tid. Vidare behöver det utredas om huruvida testet kan använda för att monitorera behandlingar som prövas mot beta-amyloid.

Det återstår också inte minst att bevisa att tidig behandling mot beta-amyloid verkligen kan bromsa sjukdomsprocessen.

Läs abstract till studien:

Akiniori Nakamura med flera. High performance plasma amyloid-β biomarkers för Alzheimer’s disease. Nature, publicerad online den 31 januari 2018. DOI: 10.1038/Nature25456

Relaterat material

Beta-amyloid hos friska knyts till kognitiv försämring

De får Nordiska medicinpriset

Stort bakslag i alzheimerstudie

Forskarna förklarar bakslaget i alzheimerstudie

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

DemensAlzheimers sjukdom

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev