Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Bra resultat med nytt läkemedel vid progressiv ms

Publicerad: 23 Mars 2018, 11:35

Vid ms skadas myelinskidorna som skyddar nervcellens långa utskott, axon. Därmed försämras förmågan att förmedla impulser.

Foto: Thinkstock

Läkemedelskandidaten siponimod ledde i en studie till att sjukdomsutvecklingen bromsades i högre grad än med placebo hos patienter med sekundärprogressiv ms.


Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosLäkemedel

– Det här är den första behandlingen som visat signifikant effekt vid sekundärprogressiv ms. Det öppnar för att vi har en ny patientgrupp att behandla, säger Jan Lycke, överläkare och professor i neurologi vid Göteborgs universitet.

Han har varit en av de ansvariga för de svenska patienter som ingått i en internationell randomiserad placebokontrollerad studie med 1 651 patienter. Samtliga hade sekundärprogressiv ms, en fas av sjukdomen där skov är sällsynta men med en gradvis förändring av funktionsförmågan. Oftast yttrar det sig med tilltagande förlust av gång- och balansförmåga men även minnes- och koncentrationsförmågan kan påverkas.

Tidigare övergick de flesta som hade skovvis ms, till sekundärprogressiv ms. Men dagens behandlingsmöjligheter vid skovvis ms har minskat och fördröjt övergången till progressiv ms. I dag finns ingen godkänd behandling för den sekundärprogressiva formen.

Patienterna i studien slumpades till att antingen få siponimod i tablettform en gång dagligen, eller placebo. Behandlingen pågick i upp till tre år, eller till dess att ett visst antal patienter uppnått en funktionsförsämring som kvarstod vid uppföljning. Studiedeltagarnas funktionsförmåga mättes var tredje månad med sjukdomsmåttet EDSS, expanded disability status scale. De genomgick också en MRI-skanning vid studiens början samt efter ett, två och tre år.

Det primära effektmåttet var en kvarstående funktionsförsämring vid tre månaders uppföljning eller mer. Resultaten visar att detta inträffade för 26 procent i läkemedelsgruppen och för 32 procent i placebogruppen.

Förlust av hjärnvolym var ett av de sekundära effektmåtten, och där såg forskarna en något mindre förändring i behandlingsgruppen än i placebogruppen. Däremot hade behandlingen ingen effekt på patientens gångförmåga.

En subgruppsanalys av resultaten visar att behandlingseffekten var något bättre hos yngre patienter som var tidigare i sitt sjukdomsförlopp och med en kraftigare inflammatorisk aktivitet.
– Om det här läkemedlet godkänns så är det möjligt att det blir för en begränsad patientgrupp, på samma sätt som Ocrevus som godkändes i november för primärprogressiv ms, säger Jan Lycke.

Patienterna som fick behandling drabbades i något högre grad av negativa biverkningar än kontrollgruppen, 89 jämfört med 81 procent. De vanligaste biverkningarna var en ökning av leverenzymer, lägre hjärtrytm och förhöjt blodtryck. Av de 546 patienter som ingick i placebogruppen var det 11 procent som bytte till behandling med siponimod.

Siponimod är en S1P-receptormodulator som i korthet genom att blockera frisättningen av lymfocyter från lymfkörtlarna och därigenom minska andelen cirkulerande lymfocyter och hindrar dem från att angripa nervsystemet. Det finns i dag en S1P-modulator, fingolimod (Gilenya), som är godkänd för skovvis ms och ytterligare två som är under utvärdering i kliniska studier.

I en ledarkommentar till studien har Luanne Metz, professor i neurologi vid University of Calgary och Wei-Qiao Liu, neurolog vid Vancouver General Hospital, en skeptisk inställning till siponimod som framtida behandlingsmetod. De anser inte att studien ger övertygande bevis på att preparatet tillför någonting jämfört med andra immunomodulerande behandlingar som finns i dag.

Studien har finansierats av Novartis som utvecklar siponimod.

Läs abstract till studien:
Ludwig Kappos med flera. Siponimod versus placebo in secondary progressive multiple sclerosis (EXPAND): a double-blind, randomised, phase 3 study. Lancet, publicerad online 22 mars 2018. Doi: 10.1016/ S0140-6736(18)30475-6

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Multipel sklerosLäkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev