Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Demenstest lyfts fram vid annan kulturell bakgrund

Publicerad: 24 November 2016, 16:10

Foto: Thinkstock

Sjukvården rekommenderas att använda bedömningsinstrumentet Rudas i utredning av misstänkt demens hos personer med annat modermål än svenska. Det är av ganska få nyheter i de nya nationella riktlinjerna för demensvården.


Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdomSocialstyrelsenDemens

I går onsdag publicerades en reviderad version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvården. Jämfört med förra utgåvan från 2010 är det inga omvälvande förändringar, berättar projektledaren Stefan Brené på Socialstyrelsen.

– Huvudlinjen ligger kvar, där personcentrerad vård löper som en röd tråd genom hela riktlinjedokumentet, säger han.

Bland nyheterna finns alltså testet Rudas, Rowland universal dementia assessment scale, som bland annat mäter kognitiva funktioner och orientering. Det får nu en hög prioritet som del i den basala demensutredningen för personer med annat modersmål än svenska eller annat kulturell bakgrund.

En annan nyhet är att pet-kameraundersökning av energiomsättningen i hjärnan, så kallad FDG-pet, nu lyfts fram mer och får en medelhög prioritet i den utvidgade utredningen av misstänkt demenssjukdom.

Och när det gäller huvudlinjen kring personcentrerad vård och omsorg tydliggör Socialstyrelsen betydelsen av långsiktig och kontinuerlig utbildning i kombination med praktisk träning och handledning för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.

Totalt omfattar de nya riktlinjerna 73 olika rekommendationer, vilket är en nedbantning med mer än hälften jämfört med 2010 års version. Anledningen är att riktlinjerna nu har ett tydligare styr- och ledningspespektiv  och att Socialstyrelsen därför  lyft bort rekommendationer för rena rutinåtgärder i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Om hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen ska leva upp till alla rekommendationerna i de nya riktlinjerna innebär det många organisatoriska konsekvenser, konstaterar Socialstyrelsen.

Det gäller bland annat mer strukturerat arbetssätt i primärvården för basal demensutredning, mer vårdkontakter i den sammanhållna uppföljningen, mer platser både på särskilda boenden och i dagverksamhet samt ökat behov av utbildning av vård- och omsorgspersonal.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev