Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

El i hjärnan gav varaktig effekt

Publicerad: 20 juni 2012, 20:00

Forskare har hittat var i hjärnan strömförande elektroder har bäst effekt vid Parkinsons sjukdom. Men resultaten är vilseledande, hävdar en svensk neurokirurg.


Ämnen i artikeln:

Parkinsons sjukdomNorrlands universitetssjukhus

Djup hjärnstimulering, DBS, går ut på att hämma de nervsignaler i hjärnan som orsakar rörelsestörningar, till exempel vid Parkinsons sjukdom. Elektroder placeras i olika målområden i hjärnan som sedan stimuleras med svag ström från en neuropacemaker som opereras in under huden vid nyckelbenet.

Metoden har använts i flera år vid parkinson, men det har varit oklart vilken effekt den har på lång sikt, samt vilket hjärnområde som är bäst att stimulera.

Den nya studien omfattar 159 patienter i USA som lottats till djup hjärnstimulering i något av de två hjärnområden som påverkas av bristen på dopamin vid parkinson. Områdena är globus pallidus interna (pallidum) respektive nucleus subthalamicus (STN). Patienterna fick även ta läkemedel under studietiden.

Deltagarna fick bland annat föra dagbok över sina motoriska problem, som skattades via en skala kallad Unified parkinsons disease rating scale motor subscale.

Under de tre år som patienterna följdes förbättrades de motoriska problemen lika mycket i bägge grupper – med i snitt 32 procent. De som fick stimulering i pallidum hade däremot i högre grad bevarat sin kognitiva, tankemässiga, förmåga. Forskarna påpekar dock att denna skillnad ska tolkas med försiktighet på grund av vissa skillnader som fanns från början mellan grupperna.

En annan brist med studien var att nästan hälften av patienterna som från början lottades till behandlingen inte fullföljde studien, vilket gör resultaten osäkrare.

Men än värre är, enligt den svenska neurokirurgen Patric Blomstedt, att stimuleringen i STN-området gav betydligt sämre resultat än i andra studier.

– De är anmärkningsvärt dåliga. De motoriska symtomen brukar förbättras med 50 procent, minst. Varför effekten är mycket sämre här är svårt att säga men det gör att resultaten säger ganska lite, säger Patric Blomstedt, som är verksam vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och själv forskar om olika målområden vid DBS.

Han tycker dock att studien tillför en intressant sak: att stimulering av pallidum kan gynna patienternas kognition.

– I Umeå har vi fokuserat på pallidum mer och mer. Särskilt är det ett bra alternativ hos patienter som är växlande rörliga och orörliga, samt hos äldre eftersom detta område är mer robust och tål mer.

Studien publiceras i tidskriften Neurology. En ledarkommentar i tidskriften konstaterar att studien – trots bristerna – visar att DBS förbättrar rörelseproblemen vid parkinson under en lång tid, oavsett var i hjärnan stimuleringen sker.

Forskarna bakom studien är knutna till en rad amerikanska universitet och forskningen har finansierats bland annat av den statliga myndigheten Veterans affairs samt medicinteknikföretaget Medtronics.

Läs studiens abstract:

Frances M. Weaver med flera. Randomized trial of deep brain stimulation for Parkinson disease Thirty-six-month outcomes. Neurology, 2012; 79: 55-56.

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News