Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Elektroder i hjärnan testas mot Alzheimers sjukdom

Publicerad: 4 April 2013, 09:19

Foto: Elin Brander

Kan elektroder i hjärnan hjälpa mot alzheimer och psykisk sjukdom? Djup hjärnstimulering används i dag främst vid Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar, men ska nu testas vid en rad andra tillstånd.


Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdomEpilepsi

Epilepsi

Djup hjärnstimulering har prövats vid epilepsi i flera andra länder. Men nu siktar neurokirurgen Patric Blomstedt och hans kollegor vid DBS-enheten på Norrlands universitetssjukhus på att bli först i Sverige.

De rekryterar nu runt 60 patienter som ska lottas till antingen DBS eller vagusstimulering, en etablerad metod där en dosa opereras in under nyckelbenet och sänder signaler till hjärnan via vagusnerven för att motverka anfallen. Patienterna ska varken ha svarat på läkemedelsbehandling eller vara aktuella för epilepsikirurgi.

Förhoppningen är att få lika bra resultat som i en amerikansk studie, där drygt hälften av patienterna fick sina anfall reducerade med hälften, och 10 procent blev helt anfallsfria.

– Det tycker jag är väldigt lovande, särskilt eftersom den största effekten setts hos dem med allvarligare epilepsi, säger Patric Blomstedt.

Planer på att testa finns på flera håll i landet, men då i mindre skala. Bland annat vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där neurologen Eva Kumlien dock manar till försiktighet.

– Det är svårt att veta vilka som har nytta av DBS, ingen vet riktigt hur vi ska selektera patienter. Behandlingen kan medföra operationskomplikationer och psykiatriska biverkningar såsom depression. Man måste vara försiktig med att göra utfästelser med metoden.

Alzheimers sjukdom

Här kan Umeåforskarna bli något av pionjärer – hittills har bara ett fåtal alzheimerpatienter, i Kanada och USA, fått djup hjärnstimulering. Att metoden verkar ha effekt på minnet upptäcktes i Toronto av en slump när den testades mot fetma, med föga framgång.

– Men under stimuleringen fick en av patienterna kraftiga minnesflashbacks, och efteråt såg man att minnet förbättrats kraftigt, berättar Patric Blomstedt.  
Försöken hittills tyder på att metoden gör sjukdomsförloppet långsammare, genom att stimulera nervtillväxten i delar av hjärnan som annars krymper vid alzheimer. Men effekten sågs bara hos dem som var i ett tidigt sjukdomsskede.

– Det verkar som att det måste finnas intakta banor i hjärnan att återuppväcka, säger Patric Blomstedt.

Planen i Umeå är att börja med fem relativt nydiagnostiserade patienter, och om det fungerar bra, fortsätta med en större studie om forskarna får etiskt godkännande. Med tanke på svårigheterna att få fram nya läkemedel mot alzheimer är metoden intressant, tycker Patric Blomstedt:
­– Oerhört spännande, även om detta ännu är långtifrån att användas i större skala.

Tvångssyndrom

Här har hjärnstimuleringen varit på frammarsch en lite längre tid: Mellan 70 och 80 patienter i världen har fått behandlingen som är godkänd vid tvångssyndrom i USA.
I Umeå har hittills tre patienter opererats där varken läkemedel eller terapi hjälpt.
Efter ett års uppföljning hade deras tvångssyndrom halverats. Även graden av ångest och depression, som tvångssyndrom ofta är förknippat med, hade minskat avsevärt, berättar Patric Blomstedt.

– Vi är nöjda, det ser väldigt lovande ut, säger han.

Även Karolinska universitetssjukhuset i Solna ligger i startgroparna för att börja använda djup hjärnstimulering vid svåra tvångssyndrom, som en del av en internationell studie. Diana Radu Djurfeldt, ansvarig läkare på ångestenheten, betonar att bara de allra svårast sjuka patienterna är aktuella.

– Det kan handla om att du duschar flera timmar per dag och ändå känner dig smutsig. Du vet att det är orimligt men kan ändå inte sluta med ritualerna. Det är en plågsam åkomma där det inte finns någon annan behandling att få i dag om medicinförsök och kognitiv beteendeterapi inte fungerat.

Depression

Redan för tre år sedan skrev Dagens Medicin om planerna
i Umeå på att testa DBS vid svår depression. Men sedan gick det trögt. Först i februari i år opererades den första patienten.

– Det beror nog på att detta är så nytt och att det finns en viss rädsla, vilket gjort att det kommit få remisser. Men nu får vi in några fler, säger Patric Blomstedt.

Metoden är aktuell endast vid svår depression och när inget annat hjälper. När elektroderna opererats in testas stegvis hur mycket ström som ger den bästa effekten.

I en mindre amerikansk studie minskade hjärnstimuleringen depressionssymtomen kraftigt hos elva av tolv patienter, och effekten bestod efter två år. Nu pågår större studier i både USA och Europa.

Christian Rück är överläkare vid Psykiatri sydväst i Stockholm och forskar om neurokirurgi på psykiatriska tillstånd. Han betonar att DBS bara bör användas inom ramen för studier vid psykisk sjukdom och varnar för att läkarnas upptäckarlusta kan ta överhanden.

– Neurokirurger har naturligtvis en positiv syn på neurokirurgi, vilket kan avspegla sig i synen på nytta och risk. Detta är en experimentell metod och det är bra att behålla en viss kyla och inte bli överentusiastisk, säger Christian Rück.

HANNA ODELFORS

Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdomEpilepsi

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev