Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

”En extrem besvikelse”

Publicerad: 13 september 2012, 09:08

Besvikelse, men även en strimma hopp, präglade stämningen när fas 3-studierna med antikroppen bapineuzumab mot Alzheimers sjukdom presenterades på den europeiska neurologkongressen i Stockholm.


I augusti meddelade läkemedelsföretagen Pfizer och Janssen att de stoppar fas 3-prövningarna med den monoklonala antikroppen bapineuzumab på grund av bristande effekt. Och i veckan presenterades mer ingående data från studierna på den europeiska neurologkongressen EFNS i Stockholm.

Reisa Sperling, professor verksam vid Massaschusets General hospital i Boston och en av huvudprövarna, redogjorde för en studie med 1 121 patienter som bär på genen ApoE4, en känd riskfaktor för sjukdomen.

Hon gick igenom siffror som talade sitt tydliga språk: De som lottats till behandling med bapineuzumab under 18 månader hade varken fått bättre funktionsförmåga eller kognition än dem som lottats till placebo.

– De kliniska resultaten var tyvärr en besvikelse, sa Reisa Sperling till de hundratals neurologer som samlats för att ta del av resultaten.

Däremot fanns det vissa skillnader när det gällde biologiska markörer. De patienter som fått bapineuzumab hade mindre mängd amyloid i sina hjärnor än placebogruppen, enligt mätningar med PET-kamera. De som fått antikroppen hade även lägre nivåer av fosforylerat tau-protein, en markör för sjukdomen, i ryggvätskan.

– Detta är uppmuntrande, eftersom det visar att läkemedlet har någon effekt på biologin, sa Reisa Sperling.

Däremot visade avbildningar med MR-kamera att hjärnan hade brutits ner i lika hög grad i bägge grupper.

Fler fall av hjärnödem och epileptiska anfall förekom i experimentgruppen än i placebogruppen. Dessutom hade fler patienter som fått antikroppen avlidit under studieperioden, främst på grund av cancer. En analys av data från flera studier visade dock inget samband mellan läkemedlet och cancer, enligt Reisa Sperling.

Stephen Salloway, professor vid Brown University i Providence, USA, presenterade därefter en studie med 1 331 patienter som inte bär på ApoE4-genen.

Inte heller här sågs någon effekt på kognition eller funktionsförmåga. Sammantaget sågs heller ingen inverkan på biologiska markörer, även om de som fått den högsta dosen hade något lägre nivåer av fosforylerat tau i ryggvätskan.

Stephen Salloway konstaterade att det varit en stor ansträngning att ro studierna i hamn.

– Vi är förstås besvikna över resultaten, men ändå uppmuntrade av effekten på biomarkörer. Troligen behövs en tidigare intervention för att få en kliniskt betydande effekt, sa han.

Besvikelse var ordet för dagen. En kvinna i publiken ställde sig upp och riktade sig till de två forskarna vid podiet:

– Detta är en extrem besvikelse för oss som arbetar kliniskt. Ni är två företrädare inom området, vad tror ni är vägen framåt för att hitta nya behandlingar?

Reisa Sperling svarade att även hon tror att man behöver komma in med behandling tidigare i sjukdomsförloppet.

– Vi måste ha bättre biomarkörer för att upptäcka sjukdomen tidigt, sa hon.

Relaterat material

Tusentals neurologer till Stockholm

Tragedi att äldre sällan får trombolys

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev