Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Få patienter får chansen till ett rörligare liv

Publicerad: 11 september 2013, 05:00

Elstimulering kan göra att patienter med Parkinsons sjukdom vågar gå ut eller kan arbeta igen. Men okunskap och pengabrist sätter stopp för behandlingen.


Två år – så länge får patienter i Södra sjukvårdsregionen vänta på att få djup hjärnstimulering efter beslut om att de ska ha operationen.

– De drabbas väldigt hårt av att få vänta så länge. Behandlingen gör ofta att de mår betydligt bättre och kan minska den ibland besvärliga medicineringen. Men nu skjuts allt det upp, säger Ola Nilsson, som är verksamhetschef för neurokirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Djup hjärnstimulering, vanligen kallad DBS efter engelskans deep brain stimulation, fungerar likt en pacemaker för hjärnan och kan stabilisera rörelsestörningar vid bland annat Parkinsons sjukdom. Elektroder opereras in i ett visst område i hjärnan och tros verka genom att hämma felaktiva nervsignaler som är kopplade till störningarna. Skåne har länge haft problem med väntetiderna, men situationen har förvärrats eftersom fler patienter från regionen numera remitteras för DBS, enligt Ola Nilsson.

– Fler har upptäckt att det är en väldigt bra behandling. Men medan patienterna har ökat ­opererar vi lika många som förut, säger han.

Kostnaden på runt 340 000 kronor per patient faller på neurokirurgiska kliniken, och eftersom ingreppet inte är livräddande har det fått stå ­tillbaka för andra, akuta insatser.
”Människor får lida i onödan”

Övriga sjukhus i landet som utför DBS har visser­ligen kortare väntetider – men de flesta utför också betydligt färre behandlingar, visar Dagens Medicins kartläggning. Här är det dock inte plånboken som sätter stopp. I stället uppger de flesta att de får in för få remisser.
På Karolinska universitetssjukhuset är neuro­logen Anders Johansson övertygad om att de missar många som skulle ha nytta av behandlingen.

– Det är jätteolyckligt, för människor får lida i onödan. När DBS fungerar bra så kan det vara en revolution för patienten. När rörelseproblemen svänger oförutsägbart och plötsligt kan behandlingen göra så att de vågar röra sig utanför hemmet igen.

Han tror att underremitteringen delvis beror på att de tidigare haft lång väntetid, vilket gör att neuro­logerna inte tror att det är någon idé att skicka patienter. Det kan också vara så att vissa patienter drar sig för ett ingrepp i hjärnan.

Akademiska sjukhuset i Uppsala räknar bara med att operera tre parkinsonpatienter i år – vilket inte motsvarar behovet, tror neurologen Ingela Nygren. Även här kommer få remisser från länssjukhusen, vilket enligt henne delvis beror på att DBS övervägs sent i sjukdomsförloppet.

– Det har blivit något som sätts in när de flesta andra alternativ är uttömda. Men ny forskning visar att det finns vinster med att komma in tidigare i förloppet, säger Ingela Nygren och syftar på Early stim-studien som publicerats i New England Journal of Medicine.

Flera sjukhus som gör ingreppet anger bristande kunskaper bland neurologerna som en möjlig förklaring till det magra remissinflödet. Universitetssjukhuset i Linköping har flera åtgärder på gång för att sprida lärdomar om DBS ute i regionen, bland annat ska de börja åka ut till sjukhusen och informera.

– Det är vi som får ta på oss ansvaret för kunskapsöverföringen, men det går långsamt. Det är angeläget att nå fler patienter som kan ha nytta av behandlingen, som kan vara helt avgörande för livskvaliteten. Det kan göra skillnaden mellan att inte kunna arbeta och att kunna det, säger Patrick Vigren, verksamhetschef för neurologiska kliniken i Linköping.

I Skåne pågår diskussioner mellan sjukhusledningen och neurokirurgiska kliniken om hur fler patienter ska kunna få DBS under hösten än de planerat för. Ett förslag är att operera fler från andra landsting, eftersom det då är hemlandstinget som får betala. Risken är att patienter prioriteras utifrån hemort snarare än utifrån medicinskt behov.

– Det kan bli konsekvensen om vi väljer en sådan modell, men vi diskuterar om det kanske är nödvändigt för att vi ska gå runt, säger Ola Nilsson.

Relaterat material

Svårt få DBS vid dystoni

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev