Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Fastlåst arm ger maximal träning för patient med svag kroppshalva

Publicerad: 25 mars 2002, 10:06

Med intensiv träning kan människor som drabbats av halvsidig förlamning få tillbaka rörelseförmågan. Genom att låsa fast den friska armen eller benet stimuleras den svaga sidan maximalt. På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har ett 30-tal strokepatienter prövat metoden. Och resultaten är förvånansvärt goda.


Det handlar inte om att göra det sjuka friskt, inte heller om att få tillbaka samma förmåga som före hjärnskadan. Framstegen kan i stället beskrivas i termer av att återigen kunna äta med kniv och gaffel, skala potatis, knäppa knappar eller slå i en spik. Eller att kunna bära ett papper utan att behöva titta på det.  - För den enskilde är det en stor tillfredsställelse att kunna fixa saker själv, även om rörelserna är klumpiga, säger sjukgymnast Agneta Siebers.  Hon arbetar i hjärnskadeteamet på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Det var i mitten av 1990-talet som personalen i hjärnskadeteamet för första gången hörde talas om den amerikanska metoden CIMT, constraint induced movement therapy, eller CI-terapi som metoden kallas i Sverige.  - Vi kände direkt att detta kunde vara något för våra patienter. Därför läste vi allt vi hittade om metoden. Sedan har vi försökt efterlikna de amerikanska förutsättningarna, berättar Agneta Siebers.  Till hjärnskadeteamet i Jönköping kommer patienter i arbetsför ålder. De har olika hjärnskador som orsakats av infarkt, blödning eller trauma. Om patienten inte får tillbaka full arm- eller handfunktion efter den primära rehabiliteringsperioden, kan patienten erbjudas CI-terapi. Patienten måste dock ha funktionsrester som ligger över en viss nivå. Hittills har ett 30-tal patienter genomgått det särskilda träningsprogrammet.  Programmet omfattar två veckors intensiv rörelseträning, sex timmar per dag. Träningen är psykiskt ansträngande för patienten, och det krävs mycket energi och koncentration för att börja använda den drabbade kroppsdelen. En av personalens viktigaste uppgifter är att uppmuntra patienten.  - Under träning finns en person ur teamet med hela tiden, dels för att motivera patienten, dels för att verkligen se till att han eller hon inte använder den friska handen, förklarar Agneta Siebers.  För att låsa fast den friska handen har man konstruerat ett särskilt bandage som fixerar handen vid midjan. Är det benet som ska tränas sätts en skena över det friska benets knä för att förhindra att det används.  Träningen har till uppgift att utveckla den svaga kroppsdelens styrka, uthållighet och koordination.  Rehabiliteringen äger rum på sjukhuset. Muskelträning varvas med vardagliga övningar och patienten flyttar runt mellan gymnastiksal, matsal, träningskök, trädgård och snickeriverkstad. Kräver övningen två händer, är personalen den andra handen.  En sjukgymnast och en arbetsterapeut håller i själva träningen. Men i teamet finns också läkare, sjuksköterska, undersköterska och kurator.  CI-terapin har utvärderats i en ministudie vid Ryhov, där man har följt fyra patienter med nedsatt arm-/handfunktion med hemipares, det vill säga ensidig lättare förlamning.  Patienternas färdigheter analyserades med olika mätinstrument och skattningsskalor. Alla patienterna ansåg att förmågan att utföra olika aktiviteter blivit bättre, något som bekräftades av de objektiva mätningarna.  Den största förbättringen sågs under träningsperioden. Ytterligare förbättring sågs vid uppföljningen efter sex månader, under förutsättning att patienten använde den svaga kroppsdelen i det dagliga livet.  Patienterna i studien hade olika typer av skador, och resultatet antyder att förbättringskurvan såg olika ut för de olika patienterna.  - Jag har jobbat som sjukgymnast i snart 20 år och har aldrig sett någon behandling som ger resultat så snabbt. Redan efter ett par dagar märks en påtaglig förbättring av de motoriska funktionerna. Efter ytterligare några dagar når patienten en platåfas, för att sedan förbättras ännu mer under träningstiden, säger Agneta Siebers.  ..................................................  Hjärnan kan läras om med amerikansk träningsmetod  CI-terapi är en metod som utvecklats i USA under ledning av professor Edward Taub vid University of Alabama. Metoden utgår från forskning där man studerat hur nervsystemet anpassar sig efter hur en kroppsdel används.  Metoden bygger på att patienten har en frisk sida, och kan alltså inte användas om båda sidorna är förlamade.  När en person drabbats av stroke lär sig hjärnan snart att det inte är lönt att försöka röra den skadade armen eller benet.  För att få tillbaka rörligheten krävs att hjärnan lär om. Genom att låsa fast den friska armen, eller benet, måste hjärnan utarbeta nya motoriska planer för att en viss aktivitet ska kunna utföras.  Resultatet blir att hjärnan tvingas ta hjälp av den skadade sidans arm. I och med att armen börjar röras får hjärnan feedback om att den faktiskt kan användas. Fortsatt träning leder till ökad styrka och kontroll.  Efter några veckor kan armen användas till dagliga aktiviteter. Kontrollen av de förlamade kroppsdelarna flyttas över till hjärnans oskadade partier. De amerikanska forskarna har visat att det inte spelar någon roll om patienten fått sin hjärnskada nyligen eller för flera år sedan. En patient med en gammal hjärnskada kan göra lika stora framsteg. Vad som krävs är intensiv träning under två till tre veckor.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev