Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Förlamade råttor lärde sig att gå med flexibelt implantat

Publicerad: 13 januari 2015, 11:31

Råttor som på grund av en ryggmärgskada inte längre kunde använda sina ben kunde få tillbaka denna förmåga med hjälp av en ny följsam protes som förmedlar nervimpulser.


Det här tog några veckor samtidigt som ryggmärgen stimulerades elektriskt och med nervfrämjande ämnen, enligt forskare i Schweiz som rapporterar sina fynd i tidskriften Science.

Tanken med det nya implantatet är att det ska kunna bli en mer långvarig lösning än andra mer rigida proteser som hittills använts i forskningen. Tack vare att implantatet har mekaniska egenskaper som påminner om ryggmärgens skyddande hinna dura mater så integreras det väl i den omkringliggande vävnaden, enligt forskarna.

Upp till två månader efter operationen hade djuren klarat sig undan både skador på ryggmärgen och bortstötning av protesen. Och när den fästs ovanpå ryggmärgen kan det alltså hjälpa till att överbrygga skadade områden.

Forskarna har också använt tekniken för att studera motoriska nervsignaler från hjärnbarken till ryggmärgen.

Protesen består av ett mjukt silikonmaterial med inbäddade elektroder av guld. Där finns också kanaler som kan användas för tillförsel av läkemedel.

Forskarna, som bland annat är verksamma vid Ecole polytechnique fédérale i Lausanne, planerar nu hur de ska gå vidare till studier på människor.

Samma forskarlag har tidigare väckt uppmärksamhet med en studie där förlamade råttor lärde sig att gå genom bland annat träning och elektrisk stimulering av ryggmärgen, se länk nedan. I den aktuella studien har de använt sig av en liknande metod, men det flexibla nervimplantatet ska vara mer lämplig för användning just på människor.

Läs abstract till studien:

Ivan Minev och Pavel Musienko med flera. Electronic dura mater for long-term multimodal neural interfaces. Science 2015; 347: 159–163. DOI: 10.1126/science.1260318

Relaterat material

Lärde sig gå trots kapad ryggmärg

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev