Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Forskare gör mushjärnor genomskinliga

Publicerad: 11 april 2013, 08:58

En ny kemisk behandling gör hjärnor genomskinliga. Metoden kan öppna för ett helt nytt sätt att studera intakta nervbanor i tre dimensioner, rapporterar forskare i tidskriften Nature.


Texten är uppdaterad 12 april 2013 kl 11.30.

– Det här är en fantastisk och mycket spännande ny metod. Både jag och mina kollegor häpnar faktiskt. Det verkar nu vara möjligt att studera nervbanor i hjärnan på ett sätt man bara fantiserat om tidigare, säger Lars Olson, professor i neurobiologi vid Karolinska institutet i Solna.

Den nya tekniken kallas Clarity och har utvecklats av forskare vid Stanford University i USA. Den går ut på att dränka in hjärnor med bland annat ämnet akrylamid. Efter mild upphettning bildas då en fast vattenbaserad gel varifrån det går att extrahera de fettämnen som bygger upp cellmembranen och som normalt blockerar ljus.

Mycket av övriga beståndsdelar i hjärnan stannar dock kvar intakta, vilket gör det möjligt att titta in i hjärnan och med olika metoder studera alltifrån uppbyggnaden av nervbanor till strukturer inuti cellerna.

Forskarna visar att tekniken till exempel går att använda tillsammans med immunhistokemisk infärgning som är en vanlig metod för att lokalisera olika proteiner i vävnadsprover. Vidare fungerar det också med så kallad in situ-hybridisering som används för att studera genuttryck.

De här metoderna har hittills bara gått att använda då hjärnan eller andra organ först delas upp i tunna snitt.

– Visserligen kan de konventionella snittningsmetoderna nog i många fall ge samma information som Clarity-tekniken. Men jag tror ändå man får ett mycket bättre ”helikopterperspektiv” med den nya metoden, säger Lars Olson.

– Om man till exempel vill titta på hur nervcellskroppar är insnärjda i nervcellstrådar tror jag man får en mycket bättre tredimensionell bild av detta genom att använda den nya metoden, säger han.

Clarity-tekniken har hittills mest studerats på mushjärnor men den fungerar enligt forskarna också på hjärnor från zebrafiskar och människor.

– En möjlig nackdel är att det tar lång tid, flera veckor, att preparera vävnaden med den nya tekniken. Ju tjockare vävnad desto längre tid tar det. Det finns också begränsningar inom mikroskopoptiken som gör att man inte kan titta mer än åtta millimeter in i vävnaden med bibehållen upplösning, säger Lars Olson.

Forskargruppen bakom studien leds av amerikanen Karl Deisseroth. Han är också en av pionjärerna bakom metoden optogenetik, med vilken det går att styra aktiviteten av enskilda nervceller i hjärnan.

Läsa abstract till studien:

Kwanghun Chung med flera. Structural and molecular interrogation of intact biological systems. Nature, publicerad online den 10 april 2013. DOI: 10.1038/nature12107

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News