Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Möss kan bli som människor

Publicerad: 8 november 2012, 08:00

Med mänskliga proteiner kan möss göras mer lika oss människor. I alla fall när det gäller forskning om läkemedel. Prekliniska läke­medels­tester kan bli mer pålitliga.


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

En vanlig metod för att ta fram nya läkemedel är att först testa dem på försöksdjur, till exempel möss. Men ofta avbryts testerna när substanserna inte har förväntad effekt. Muhammad Waqas Sadiq, sjukhusapotekare från Pakistan och forskare vid Uppsala universitet, har testat en modell för att humanisera möss, alltså sätta in gener från människor i möss.

– Med modellen kan vi mäta hur mänskliga proteiner reagerar, utan att skada någon människa. Den kan bli ett hjälpmedel för att bättre välja substanser som kan utvecklas till läkemedel, säger han.

Många faktorer skiljer möss och människor åt, till exempel är transport av kroppsegna substanser och läkemedel in i och ut ur celler inte likadan. I sina studier har Muhammad Waqas Sadiq tittat på hur läkemedel kan passera in i hjärnan från blodet. I vissa fall är det viktigt att ett läkemedel kan komma in i hjärnan för att få rätt effekt, medan andra läkemedel absolut inte bör passera in i hjärnan.

– Ett av våra huvudfynd var att ett antihistamin, DPHM, aktivt togs upp och fanns i högre koncentration i obunden form i hjärnan än i blod, säger han.

Fyndet står i motsats till hur de flesta andra läkemedel uppträder vid blod-hjärnbarriären.

Muhammad Waqas Sadiq såg också att en del läkemedel interagerar vid aktivt upptag när de testas i provrör. Men vid kontroll i levande celler gick det inte att se någon interaktion mellan läkemedlen. Han tror att det kan bero på de lägre koncentrationerna av läkemedel när tester görs på levande celler i till exempel möss, jämfört med när de används i en konstgjord miljö.

Avhandling: In vivo active drug uptake and efflux at the blood-brain barrier: With focus on drug transport inter­actions.
Lades fram: Den 26 oktober vid Uppsala universitet.

ÅSA WIKSTEN

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev