Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Munnen får ta större plats i rehabiliteringen

Publicerad: 16 april 2021, 13:00

”Jag brinner verkligen för bättre munhälsa”, säger Isadora Telford, specialistlogoped på hjärnskaderehabiliteringen vid Danderyds sjukhus.

Foto: Adam Wrafter /Bildbyrån

Vid Danderyds sjukhus är friska munnar en självklar del i rehabiliteringen för patienter med förvärvade hjärnskador. (1 kommentar)


Ämnen i artikeln:

På golvetStrokeRehabiliteringDanderyds sjukhusKarriärsöndag

Det handlar om ett förbättringsprojekt som fokuserar på välmående munnar och tänder, något som ofta försummas inom vården. Bakom initiativet står Isadora Telford, specialist logoped på hjärnskaderehabiliteringen vid Danderyds sjukhus i Region Stockholm. 

– Jag brinner verkligen för bättre munhälsa. En mun som inte tas om hand kan snabbt försämra individens livskvalitet eftersom det blir svårare att både tala och äta, säger hon. 

Till hjärnskaderehabiliteringen kommer vuxna patienter med förvärvade hjärnskador, i de flesta fall orsakade av stroke eller trauma mot huvudet. Det kan bland annat leda till halvsidiga förlamningar, muskelsvaghet och kognitiva nedsättningar. 

– Majoriteten av dessa patienter har svårt att borsta tänderna och därmed ligger de i riskzonen för flera smärtsamma problem i munnen. Det kan exempelvis vara svamp i munhålan, inflammerat tandkött och hål i tänderna. 

Många gånger startar munproblemen under tiden patienten vårdas på sjukhus för sin hjärnskada, påpekar Isadora Telford. 

– I det akuta skedet måste så klart andra prioriteringar göras, och jag förstår att det är svårt med både tid och resurser för sjukvårdspersonalen. Men det är sorgligt att patienters munhälsa ofta försämras när de ligger på sjukhus. 

För att sätta ämnet i fokus startade hon ett munvårdsprojekt våren 2019. En viktig del är att utbilda personalen på hjärnskaderehabiliteringen om munvård och munhälsa. Alla på avdelningen drar enligt Isadora Telford på olika sätt sitt strå till stacken. 

– En psykolog kan exempelvis hjälpa till att lindra eventuell tandvårdsskräck, medan en arbetsterapeut tränar patienten i att borsta tänderna så självständigt som det går.  

De så kallade munvårdsombuden är en annan viktig pusselbit. Det är sex undersköterskor som agerar ambassadörer och bland annat tar emot frågor från kollegor och samlar in förbättringsförslag om munvård. 

Ett sådant förslag – som blev ny rutin på avdelningen – är att riskbedöma munnar vid inskrivning och utskrivning. Därefter upprättas en aktivitetsplan i patientens journal där det framgår vad som behöver göras för att behålla eller förbättra munhälsan, se faktaruta.

Det märks att satsningen ger resultat, berättar Maria Johansson som är enhetschef för den paramedicinska enheten vid Danderyds sjukhus. 

– Munhälsa lyfts på ett helt annat sätt än tidigare. Personalen kan betydligt mer om ämnet och arbetar mer systematiskt med munvård. Att ta en titt i patientens mun är numera en lika självklar del av rehabiliteringen som att undersöka musklerna, säger hon.

Maria Johansson påpekar att satsningen på munhälsa är här för att stanna.

– Det ska bli standard på avdelningen. Implementeringen är redan i gång.

Munvårdsprojektet fick i mars ett hedersomnämnande i samband med utdelningen av Årets Brobyggare, ett pris som Dagens Medicin och sex professionsföreningar står bakom och som uppmärksammar samarbeten till nytta för individen.

Munnen riskbedöms

Med bedömningsinstrumentet ROAG, Revised Oral Assessment Guide, ges en bild av patientens munhälsa.

Fokus ligger på nio olika områden, däribland tunga, tandkött, munslemhinnor och tänder. Områdena bedöms och poängsätts, och om summan uppgår till tio poäng eller högre finns risk för ohälsa i munnen. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-04-19
”Halvsidig förlamning” - vad är det?
Vad är ”en halv sida”? En arm? Ett ben?? ”Kont.”(amination) skulle min gymnasielärare ha skrivit i marginalen, dvs sammanblandning av två uttryckssätt.
Det som avses är förlamning av HALVA kroppen eller ena SIDAN - vilket mixas till den språkligt felaktiga termen ”halvsidig”. Denna oskönhet förekommer i en mängd framför allt neurologiska sammanhang, t.ex. när det är tal om stroke och annat där nervsystemets bilaterala organisation avspeglar sig i den kliniska symptombilden. Fullt begripligt för all del, men språkligt en tossighet. Varför inte t.ex. ”ensidig” istället? Den medicinlatinska termen ”unilateral” är kanske för svår för många läsare, men vedertagen och korrekt.
Termen ”halvsidig” är mycket vanligt förekommande; likväl ogillas den av
Axel Brattberg, neurolog och rehab.medicinare

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev