Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Norrlänning fick oftare demens

Publicerad: 22 Januari 2015, 08:00

Riskfylld miljö.

Foto: Thinkstock

UPPDATERAD. Åldringar i norra Sverige löper två till tre gånger större risk att drabbas av demens än de i södra Sverige, enligt resultat från en skotskt forskningsprojekt med svensk medverkan.


Det är ett forskarlag vid universitetet i Edinburgh som har studerat förekomsten av demens hos såväl skotska som svenska åldringar. För den svenska delen handlar det om en geografisk analys av data främst från Harmony, den del av det svenska tvillingregistret som rör förekomsten av demens och bygger på intervjuer med 13 500 tvillingar över 65 år.

Enligt studien löpte personerna i norra Sverige två eller tre gånger så stor risk att utveckla demens som de i södra änden av landet, när effekterna av faktorer som ålder, kön och gener hade räknats bort.

Även i Skottland såg forskarna en stark effekt av var personerna hade bott som vuxna. Var man bott som barn tycktes dock inte spela roll.

De totala populationerna i undersökningen uppges ha varit något mindre än 28 000 personer i Sverige och 38 000 i Skottland.

Forskaren Nancy Pedersen, professor vid Karolinska institutet, är särskilt insatt i Harmony och är medförfattare till det skotska forskarlagets artikel. Hon tycker att den har nyhetsvärde av flera skäl.

– En av de nya sakerna här är att vi, genom att använda tvillingdata, har kunnat se att effekten har andra orsaker än genetiska, säger hon.

Hon beskriver det också som första gången som fallen i en stor studie delas in geografiskt med så stor precision. Sedan tidigare finns jämförelser mellan länder, ofta med metodproblem. Den mest likartade föregångaren är en finsk studie från 1980-talet, med grövre geografisk indelning av fallen men i princip med liknande bild av att risken var större norröver.

Studien undersöker i sig inga orsakssamband, men artikelförfattarna resonerar kring att miljöfaktorer som solljus, kanske genom dess bildande av D-vitamin, skulle kunna ha påverkan på utvecklingen av demens. Som nästa forskningssteg föreslår de att resultaten behöver verifieras med vidare studier, men att man sedan skulle kunna gå vidare för att identifiera vilka sociala och miljömässiga orsaker som skulle gå att påverka för att färre ska bli sjuka.

Nancy Pedersen framhåller att man dock inte ska stirra sig blind på den nordsydliga skillnaden i risk för demens. Exempelvis det så sydliga och soliga Gotland sticker ut som ett högriskområde. Lokal förekomst av olika ämnen i vattnet är ytterligare en av de orsakskandidater hon ser inför framtidens forskning.

Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, vill betona att de nordsydliga skillnaderna i studien mycket väl skulle kunna återspegla vad han kallar ”det socioekonomiska kardiovaskulära riskpanoramat”: Folk har det bättre och sämre ställt i olika delar av landet, och det yttrar sig markant i folkhälsan.

– Det visar sig i förekomsten av högt blodtryck, stroke, övervikt och diabetes etc. Då är det inte överraskande från ett Norrlandsperspektiv att det finns höjd risk även för demens, säger han.

Studien, skriven av forskaren Tom Russ med flera, väntas publiceras i tidskriften Epidemiology och finns förhandspublicerad på webbplatsen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev