Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Nu är han redo att operera igen

Publicerad: 5 april 2013, 07:50

Efter år av förberedelser transplanterade kirurgen Stig Rehncrona hjärnceller i Lund 1987. Metoden spred sig över världen, men fick ett abrupt slut när två amerikanska studier visade allvarliga biverkningar.


Stig Rehncrona utför flera sorters operationer på patienter med Parkinsons sjukdom, bland annat var han en av de första i Sverige med djup hjärn­stimulering.

– Det har varit en stor fördel att jag har kunnat välja den operationsmetod som passar bäst för varje patient, säger han.

Men ett ingrepp har han saknat i sin behandlingsarsenal i nära 15 år.

Det hela började på 1970-talet. Anders Björklund, professor på histologiska institutionen i Lund, experimenterade med att föra över hjärnceller från råttfoster till värddjur och kunde konstatera att råttor som uppvisat parkinsonsymtom blev bättre.

Neurologen Olle Lindvall kontaktades och tillsammans med kirurgen Stig Rehncrona började de tre planera för att transplantera celler från aborterade foster till personer med Parkinsons sjukdom. Stig Rehncrona tog hjälp av sjukhusteknikern Janos Legradi som byggde ett instrument för att gå in i hjärnan med.

Doktoranderna Håkan Widner och Patrik Brundin undersökte förutsättningarna för transplantation.

1987 var det dags för de två första transplantationerna. Ingreppen orsakade inga allvarliga biverkningar, men gav heller inte några spektakulärt positiva resultat.

Resultatet av en operation 1989 blev desto mer lyckat. Patienten hade fått celler transplanterade till ena hjärnhalvan. I bilder tagna med PET syntes det att mer dopamin bildats i den hjärnhalvan och patienten fick även en påtaglig symtomlindring i ena halvan av kroppen. Det skrevs en rapport i Science om fallet som rönte stor uppmärksamhet.

– Än i dag är det en av de hundra mest citerade artiklarna om parkinson, säger Håkan Widner, i dag överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Läkarna i Lund var snart inte längre ensamma om att utföra operationerna. I USA, Kanada och Frankrike utfördes strax liknande celltransplantationer.

En amerikansk forskargrupp hade utfört en placebokontrollerad studie där 20 patienter fått genomgå ingreppet och 20 patienter fått genomgå ett fejkat ingrepp. Små förbättringar sågs hos patienter som blivit transplanterade och var under 60 år. Hos patienter äldre än 60 år sågs inga förbättringar.

Däremot hade biverkningar uppstått i form av ofrivilliga rörelser. Det som var oroande var att det här var en helt annan sorts ofrivilliga rörelser än de som normalt följer av behandling med läkemedel.

2003 kom ytterligare en studie. Inte heller den visade på några övertygande positiva resultat. Och även i denna studie framkom den oönskade sido­effekten med ryckningar. Mer än hälften av patienterna hade drabbats den här gången. Någon enkel bot på biverkningen fanns inte
Warren Olanow, professor vid Mount Sinai School of Medicine i New York som lett studien, fruktade i en intervju i Nature att hela fältet av stamcellsforskning nu var hotat.

De nya rönen i kombination med praktiska problem att få tag på celler från embryon gjorde att operationerna upphörde i Sverige.

Stig Rehncrona påpekar att det fanns skillnader mellan hur man opererade i USA och i Sverige –  uppföljningarna gjordes endast efter ett respektive två år i de amerikanska studierna. Men oavsett skäl fick operationerna ligga i träda under flera år.

Men nu är det snart dags igen. I studien Transeuro ska operationer inledningsvis ske i Lund och
i Cambridge. Fem patienter ska under året opereras i Lund med start den här våren.
Goda resultat efter en andra uppföljning

Vändningen blev en uppföljning av den amerikanska studien som först hade visat på biverkningar. När patienterna följdes upp efter längre tid visade flera av dem goda resultat. Även andra nya långtids­uppföljningar har talat till transplantationernas fördel.

Både Håkan Widner och Stig Rehncrona är involverade även i de nya operationerna.

Håkan Widner ansvarar för det svenska patienturvalet. Och Stig Rehncrona, i dag 70 år, står redo med sitt egendesignade instrument för att föra in celler i hjärnan.

– Det känns fantastiskt, att operera är det bästa jag vet, säger han.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News