Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Ny bildmetod skvallrar om alzheimer

Publicerad: 20 September 2018, 10:32

Tau-pet visar på omfattande mängder av sjukligt tauprotein i tinning- och hjässloberna hos patienter med Alzheimers sjukdom.

Foto: Oskar Hansson

Genom att ta bilder av proteinet tau i hjärnan, hoppas forskare kunna ställa alzheimerdiagnos snabbare och säkrare.


Det är svenska forskare, tillsammans med kollegor i Sydkorea och USA som har studerat en ny form av petkamera-undersökning. Genom att använda en teknik som avbildar inlagringen av proteinet tau i hjärnan, har de kunnat särskilja Alzheimers sjukdom från andra neurodegenerativa sjukdomar.

– Jag tror att den här metoden kommer att finnas i kliniskt bruk inom några år och bli ett viktigt verktyg för att avgöra om patienter med kognitiva problem har alzheimer eller inte, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Tau är ett protein som tillsammans med beta-amyloid, har en känd patologisk koppling till Alzheimers sjukdom. Till skillnad från beta-amyloid, som kan finnas i hjärnan många år innan symtomen visar sig, kommer ökningen av tau senare i sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att spridningen av tau i hjärnan korrelerar bättre till patientens symtom än vad beta-amyloid gör.

I studien, som publicerats i Jama, ingick omkring 700 personer som rekryterats från minnesmottagningar i de tre länderna. Bland dessa fanns det en grupp med konstaterad Alzheimers sjukdom, en grupp med andra neurodegenerativa diagnoser som frontallobsdemens eller vaskulär demens och en grupp med mild kognitiv nedsättning men som inte utvecklat demens. Dessutom ingick en grupp friska kontrollpersoner.

Genom att intravenöst ge patienterna en särskild radioaktiv isotop som binder till tau, flortaucipir, så kunde forskarna studera andelen tau i petbilderna. Alla bilder bedömdes centralt i Lund och forskarna som tittade på bilderna visste inte vilka som hade diagnos sedan tidigare.

Resultatet visade att mellan 90 och 95 procent av alla fall med Alzheimers sjukdom upptäcktes genom tau-petundersökningen. Vid en jämförelse hade tau-petmetoden också större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-pet, två metoder som används rutinmässigt i dag.
– I dag tittar vi också på ryggvätska och tar en kvot mellan beta-amyloid och tau. Men detta har visat sig korrelera ganska dåligt med hur mycket tau som faktiskt finns i hjärnan. Med avbildningen får vi ett direkt svar, säger Oskar Hansson.

Han menar att den nya bilddiagnostiken kan bli ett bra verktyg för minneskliniker som möter personer som upplever sig ha kognitiva problem.
– Det finns ett stort värde i att snabbt kunna diagnostisera alzheimer. Har en patient däremot en normal tau-pet, då kan vi gå vidare och utreda andra sjukdomar. Om flortaucipir får godkänt av läkemedelsmyndigheterna för klinisk användning tror jag att den kommer kunna göra stor nytta, inte minst eftersom petkameror redan används inom cancerdiagnostik på många sjukhus, säger han.

I studien avbildades bara deltagarnas hjärnor en gång. Planen är att göra uppföljningar och se hur tau-mängderna förändras över tid.
– Det blir bland annat intressant att titta på vad som skiljer de som har en kraftig signal mot en låg. Vi misstänker att de med lägre signal kommer att utveckla symtom senare men det vet vi inte i dag, säger Oskar Hansson.

Läs mer i abstract:

Rik Ossenkoppele med flera. Discriminative Accuracy of [18F]flortaucipir Positron Emission Tomography for Alzheimer Disease vs Other Neurodegenerative Disorders. Jama, publicerad online 18 september 2018,  DOI:10.1001/jama.2018.12917

Relaterat material

Bilder av tau sätter alzheimer i nytt ljus

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev