Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Neurologi

Nya studien om Alzheimersblodprov: ”Tidplanen beror på analysmöjligheterna”

Publicerad: 29 Juli 2020, 08:04

Blodprovet borde kunna hjälpa distriktsläkare när patienter söker för minnessvårigheter, enligt forskare.

Foto: Getty Images

I en internationell studie som publiceras i Jama beskriver forskare ett nytt blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom redan innan de första symtomen utvecklats.


Ämnen i artikeln:

Lunds universitetRegion Skåne

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus, har lett den internationella studien.

– Blodprovet har nu visat sig fungera utmärkt i en specialistklinikpopulation, men nyttan kan bli ännu större i primärvården. Nästa steg är därför den studie som pågår inom primärvården i Skåne, säger han till Dagens Medicin.

Den studien startade vid årskiftet vid 15 vårdcentraler i sydvästra Skåne med målet att samla 600 patienter som har sökt för minnessvårigheter.

– Vi hade hoppas att studien skulle kunna vara klar inom två år, men på grund av covid-19 har det förskjutits cirka ett halvår.

Oskar Hansson tror på en kombination av blodprovet som visar den specifika biomarkören och ett enkel spelliknande kognitivt test som kan göras i telefonen.

– Blodprovet borde verkligen kunna hjälpa distriktsläkare när patienter söker för minnessvårigheter. Då kan läkarna enkelt se om den bakomliggande faktorn är alzheimers eller till exempel depression som kan ge liknande symtom, säger Oskar Hansson.

Ännu finns inte blodprovet som kommersiell produkt, men flera läkemedelsbolag arbetar med utveckling.

– Hur snabbt det går att ta fram en produkt beror på hur lätt det blir att analysera provet i ett helautomatiserat system på de plattformar som finns på de klinkemiska laboratorierna. Om det visar sig vara lätt kan det finnas en produkt tillgänglig för hela vården inom två till tre år. Men eftersom det handlar om mycket låga halter i blodet finns det en risk att det kan vara svårt. I så fall kanske man behöver skicka alla prover till ett expertlabb i varje land. Då blir det svårare att sprida metoden snabbt, säger han.

Oskar Hansson poängterar också att blodprovet kan få stor betydelse vid kliniska prövningar, där man enklare och billigare kan samla stora populationer.

I studien som är ledd från Lunds universitet har forskarna utvärderat ett blodprov som mäter en speciell variant av proteinet tau i blodet som heter fosforylerat tau217 (P-tau217), skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Forskarna fann att denna markör kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet, vilket är betydligt mer träffsäkert än andra etablerade blodtester och lika bra som dyra och komplicerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. De kunde även se att P-tau217 ökar i blodet redan 20 år innan minnesbesvär har utvecklats, och att blodprovet med stor träffsäkerhet kan mäta mängden giftigt tau som ansamlats i hjärnan vid alzheimer.

Beta-amyloid och tau är två viktiga markörer kopplade till Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan. Fosforylerat tau (P-tau) sprids senare i sjukdomsförloppet och koncentreras inne i hjärncellerna där det bildar nystan (fibriller), som påverkar nervcellernas funktioner i hjärnan så att bland annat minnet försämras.

I mars tidigare i år publicerade forskarna en studie i Nature Medicine där de visade att en annan blodmarkör (P-tau181) gav lovande resultat för att upptäcka alzheimer tidigt.

Enligt forskarna visar resultaten från den aktuella studien att P-tau217 är betydligt bättre blodmarkör än P-tau181.

Den internationella studien är ett samarbete med forskare från Lunds universitet, Göteborgs universitet, Harvard Medical Schooloch colombianska Grupo de Neurociencias de Antioquia från Universidad de Antioquia, Banner Alzheimer’s Institute i USA samt och företaget Eli Lilly.

I studien ingick 1 402 personer från Sverige, USA och Colombia. Bland deltagarna fanns de med preklinisk alzheimer, men även de som hade tydliga minnessvårigheter och demens. Försöksdeltagarnas minnesfunktioner undersöktes, mängden tau i hjärnan avbildades med PET-kamera, och blodprover och ryggvätskeprover analyserades för P-tau217 och andra relevanta markörer.

I en subgrupp kartlades även mängden tau i hjärnan hos personer som donerat sina hjärnor efter döden. Resultaten visade att det nya testet är betydligt bättre och har högre träffsäkerhet än andra blodbaserade tester som P-tau181, neurofilament light (NFL) och beta-amyloid.

Läs studien i Jama här.

Relaterat material

Studie kan öppna för enklare diagnostik av alzheimer

Nina Hedlund

Reporter

nina.hedlund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev