Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Neurologi

Nytt implantat första steget mot konstgjord nervcell

Publicerad: 6 juli 2009, 14:25

Svenska forskare rapporterar att de har lyckats påverka nervsignaler med en ny sorts elektrod som kan vara ett första steg på vägen mot en artificiell nervcell.


Genom att använda ett elektriskt ledande plastmaterial har forskarna tagit fram ett implantat, en så kallad leveranselektrod, som kan frisätta signalsubstanser i hjärnan.

I en artikel i senaste utgåvan av tidskriften Nature Materials beskriver de hur implantatet kan användas för att påverka hörsel hos marsvin.

I dag används elektroder för att påverka nervsystemet, men dessa stimulerar alla celler som befinner sig i närheten av elektroden vilket kan ställa till problem.

Det nya implantatet består av ett tunt plaströr som kan innehålla olika slags transmittorsubstanser. När en ström leds genom plasten frisätts signalämnena i en avvägd dos till vävnaden.

Fördelen jämfört med att injicera de aktuella signalämnena är att det nya systemet ger ett minimerat vätskeflöde, vilket annars kan påverka cellerna.

– Att kunna leverera exakta doser av signalsubstanser öppnar helt nya möjligheter att i framtiden korrigera de signalsystem som felar vid en mängd olika neurologiska sjukdomstillstånd, säger Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

I experimentet på marsvin användes en elektrod laddad med signalämnet glutamat, som hårcellerna i hörselsnäckan, eller cochlea, reagerar på. Elektroden fördes in i örat på marsvinen, precis bredvid det runda fönstret vid basen av cochlea. När strömmen slogs på frisattes glutamat från elektroden kontinuerligt under en timme.

Genom att sedan mäta nervsignaler i hjärnstammen, så kallat auditory brainstem response, konstaterar forskarna att de specifikt lyckats påverka hårcellerna, vilket var syftet med experimentet.

Den aktuella forskningen är ett samarbete mellan Karolinska institutet, där Agneta Richer-Dahlfors och  Barbara Canlon  lett forskningen, och Linköpings universitet, där Magnus Berggren lett forskningen.

Läs abstract:

Nature Materials, publicerad online 5 juli 2009

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev